Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Monk möter Kjell Hertzman

Kjell Hertzman är Strömsbros egen historiker. Nu har han kommit ut med boken som berättar hur Strömsbro blev just Strömsbro.

Namn: Kjell Hertzman
Ålder: 61 år
Yrke: Miljökonsult
Född: På Strömsbro
Familj: Hustrun Siv och barnen Oscar ochErik
Bor: I hus på Strömsbro
Aktuell: Med boken "Helena Ström, enkraftkvinna i 1700-talets Gävle".

-----

"På" Strömsbro skriver du i dina artiklaroch böcker. Heter det så?

Ja, det är ett gammalt uttryck, av gammal hävdsäger man så.

Varför inte "i"?

Man säger på Brynäs och påSöder också. Det är inte bara Strömsbro detgäller.

Jag är infödd Gävlebo och har jag ialla tider sagt i Strömsbro. Vad säger folk i allmänhet,tror du?

Det är nog vanligt att man säger i.

Hur är det i Strömsbro, måste manvara andra, tredje eller fjärde generation för att räknas?

Jag brukar säga att har man flyttat till Strömsbroså är man Strömsbrobo. Något annat voreorimligt.

Vilken generation tillhör du?

Jag är fjärde generation.

Vem är du egentligen?

Jag är vetgirig, det har jag alltid varit. Manjag har också insett att det man tycker idag hållerinte i morgon. Ju mer kunskap man får, desto mer inser manatt man tänkt fel. Det är livsfarligt att vara dogmatisk.

Att det finns olika synpunkter i samma ämne upptäcktejag redan som barn. Mamma var tidningsbud och därförhade vi tre tidningar hemma, Norrlandsposten, Gefle Dagblad ochArbetarbladet och de läste jag varje dag. Det var nyttigt.Att läsa tidningar, det är att läsa den svenskanutidshistorien.

Vad läser du idag?

Ännu fler tidningar. Varje morgon blir det GefleDagblad, Dagens Nyheter, Arbetarbladet och en titt i Dagens Industri.Sen läser jag ett antal facktidningar. Dagen är förstördom man inte får läsa morgontidningen. Tryckfrihet ochyttrandefrihet är stora frågor för mig. Det äringet som man kan ta för givet. De måste försvarashela tiden.

Du har sannolikt släktforskat, var kommer namnetHertzman ifrån. Det låter litet tyskt?

Ja, jag har försökt släktforska menhar kört fast. Släkten Hertzman kommer från Norrköpingoch Söderköping. Det kan ha varit en sjösläktmed sjökaptener, troligen från Tyskland. Mer änså vet jag inte.

Du skriver böcker och artiklar om Strömsbroshistoria. Varför?

Jag tycker om att lyfta fram de historiska villkoren,hembygdens historia, speciellt för ungdomen som växerupp. De som kan sin hembygds historia får en fast punkti tillvaron, ett bra självförtroende medan de andrablir rotlösa och därmed lättare att manipulera.

Jag märker också när jag är ute och reserhur enkelt det blir att förstå andra människornär man kan sin egen hembygds historia. Hembygden, den finnsju överallt och man känner igen så mycket.

Har du rest mycket?

Nej, alldeles för litet. Men jag hoppas kunnata igen det. Mitt intresse för Strömsbro, och förrestenför Gävle, har tagit så mycket tid. Jag tyckerförresten att man skulle lansera Gävle som ungdomensstad. Jag tycker att man skulle lyfta fram ungdomen mer.

Hur menar du att Gävle är ungdomens stad?

Bara på Högskolan går det omkring8 000 - 9 000 studenter och vi håller på att bytasamhällsstruktur, från industrisamhället och därmedockså bort från en massa förstelnade institutionersom legat likt en våt handduk över allt vad kreativitetoch nytänkande heter. Jag upplever att ungdomen häri Gävle har stor vilja att ta till sig det nya.

Så om du hade makten i Gävle, vad skulledu göra?

Jag skulle fokusera på skolorna. Där ärkvaliteten betydelsefull. Jag skulle också införa obligatoriskutbildning i entreprenörskap i undervisningen på Högskolan.Att satsa på Högskolan är viktigt. Det skulleGävle kunna göra ännu bättre. Där skulleman satsa litet krut.

För att återvända till hembygden.Hur väcktes ditt intresse för den?

Det fanns hela tiden under min uppväxt. Moroch far hade ett tidsperspektiv. De pratade både framåtoch bakåt i tiden. Själv började jag forska närfamiljen hade stabiliserat sig och jag fick litet tid över.Det började som ett fritidsintresse, en hobby. Men det ärtidsödande, det tar lång tid att forska och det ärmycket man inte hinner med.

Hur går du tillväga när du forskar?

Jag använder nästan bara källmaterial.Tryckta texter ska man inte lita till, de bygger ofta påandra tryckta texter. Jag gräver fram källorna i allaarkiv som finns och sen skriver jag. Ofta får man ta tillsemestern, både för att leta i arkiv och för attfå litet ro med att skriva.

Hittar du mycket i arkiven?

Ja, hur mycket som helst.

Vad är roligast, att forska eller skriva?

Det blir nog ett-ett. Jag skulle nog kunna skrivabättre om jag fick göra det på heltid.

Strömsbro är en gammal arbetarstadsdel somblivit fin och populär. Vad tycker du om det?

Man kan inte göra skillnad på folk, såkan man inte resonera. Det är så typiskt för svenskaratt man ska dela upp allt i kategorier.

Däremot kan man konstatera att vi i Sverige haft en rivningsepoksom är jämförbar med andra världskrigets förödelse.Men de unga vill bo i gränder och bland kåkar, somi Gamla Gefle, i Strömsbro och Villastan. Och då kanman fråga sig, när vi har så mycket mark bådei Sverige, Gästrikland och Gävle varför vi byggersom vi gör istället för att fråga ungdomenhur dom vill bo. Vi bygger stora höga hus med slätafasader och monotona fönsterrader, när folk vill botvärtemot.

Vad tycker du förresten att man ska göramed Alderholmen?

Där finns en enorm beslutsvånda i kommunen.Det som behövs är en helhetsplanering, ändåin mot Centralplan, resecentrum, mot hela Öster och Fältskärsleden.Det handlar ju mycket om kommunikationer. Man borde göraen sammanhängande plan istället för att hållapå och dutta. Det här är den största stadsplanefrågansedan stadsbranden 1869.

Vad är det som är så unikt med Strömsbro?

Det är framför allt egnahemsprogrammetsom inte har någon motsvarighet i resten av landet. Detbörjade redan under 1700-talet, på brännerietstid. De som ville bygga egna hem fick stöd genom skattelättnader.De bröt gatan själv och fick sig en tomt tilldelad därde fick bygga.

Villkoret för en person att få sig tomt tilldeladunder bränneriepoken var att man på något sättvar knuten till bränneriet eller behövdes i samhället.

Vid den nya stadsplanen 1853 kom den andra epoken dåde stora trädgårdstomterna kom till. En del egnahemsbyggareröjde även nu gatan själv, men det var öppetför alla som vill att bygga. De villkor som fanns var atthusen placerades ytterst i gathörnen och att ritningen upprättadesi samförstånd med stadsingenjören Rosenbaum.

Så vitt jag vet finns världens äldsta trädgårdsstadi Strömsbro. Trädgårdarna skulle vara såstora så att man skulle kunna försörja sig påtomten, genom att odla potatis, ha fruktträd och buskar.Det här var liberala tankar som kom från kontinenten.Ända in på 60-talet satte man potatis på gårdarnaoch plöjde med häst eller handårder.

Var det någon enskild person som låg bakom?

I Gävle hade man stor internationell utblickoch de liberala strömningarna kände man väl till.Gävle var ingen byhåla utan en stad med stark utblickoch där man snabbt tog till sig nya idéer.

Hur var det att växa upp i Strömsbro?

Det var gripbart. På tomten fanns ett stortuthus. Där kunde man sitta och utveckla sina filosofiskafunderingar. Det är en brist i samhället att man intelängre har uthus där barn kan få sitta och fundera.

Nu har du skrivit en bok om Helena Ström. Vemvar det?

Det var sannolikt Gävles starkaste kvinna, enotroligt stark personlighet som bland annat drev en massa rättsprocessersom hon för det mesta vann. Två mål tog hon ändaupp i Kungliga rådet, motsvarande vår Högstadomstol.

Hon var gift med Olof Ström som var alkoholist men inteobildad. Han var omvittnad klok men hade svårt att hävdasig inför sin driftiga hustru som skaffade sig ett otal fienderi Gävle. Hon startade ett gästgiveri, Strömsbro.När hon föddes vet jag inte men hon dog 1728.

Du forskar på fritiden. Vad gör du annars?

Jag är miljökonsult hos HSB Gävleborgoch vi förvaltar även Hyresbostäder. Det ärmin uppgift att känna till allt på miljöområdet,från miljöbalken till sopsortering. Jag ska vägleda,förebygga och även syssla med utvecklingsarbete ochse till så att vi erbjuder en bra boendemiljö.

Du brukar delta i debatter. Är du politiskt engagerad?

Nej.

Vad tycker du är viktigt i livet?

Familjen är viktigast.

Du har beskrivits som en person som gillar practicaljokes. Är det sant?

Nej, inte riktigt. Jag gillar att skämta ochär en skämtsam och debattglad person. Jag gillar attdiskutera. Sen har jag under åren organiserat en del happenings.

Finns det något du är rädd för?

Ja, det jag är mest rädd för äratt tappa intellektet. Det kan skrämma mig.

Vad är lycka för dig?

Det som är viktigast för mig nämligenfamiljen, att den är samlad och att alla är friska.
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons