Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Monk möter Stephan Rössner

I måndags gästspelade Klara Soppteaterfrån Stockholm på Gävle teater med pjäsen"XL - en flott pjäs om fett".

Förutom skådespelarna Sissela Kyle och Johan Paulsenstod även Stephan Rössner, den välkände professornmed fetma som specialitet, på scenen.

Det var ett återseende för Stephan som tog studenteni Gävle.

Namn: Stephan Rössner
Ålder: 58 år
Yrke: Läkare, professor
Född: I Norrköping, tog studenteni Gävle 1961
Familj: Hustru Britta och barnen Charlotte,33, Carolina, 32, Sophie, 22 och Gustaf, 20
Bor: I hus i Bromma

Vad gör en professor på en teaterscen?

Det är en hjälp att föra ut folkhälsobudskapetpå ett kul sätt. Jag är inte den enda professornsom gör så. En del kanske tycker det är fjolligtmen jag tycker det är ett bra sätt att förmedlakunskaper på. Andra forskare medverkar också i vetenskapligapjäser. Det kan handla om gener, hjärnan, astronomi,tomma hål i rymden.

Du har samarbetat länge med Stadsteaterns Soppteater?Hur inleddes det samarbetet?

Det här är den andra pjäsen. Den förstabörjade vi med 1991 och den spelades ett antal år.Men det händer ju saker på det här områdetoch skådespelarna fick andra uppgifter. Vid den tiden sattjag med i Forskningsrådet som delar ut pengar till populärvetenskapligasatsningar, till skolor, utställningar, museer. Och tillvetenskapsteater. Så från början var det en slump.Men jag tyckte det var en jättebra idé.

Nu har skådespelaren Johan Paulsen, som är duktigpå texter och jag satt ihop det här. Det är spännandeoch roligt.

Varför?

I mitt jobb ingår att vara föreläsare. Jagföreläser flera gånger i veckan, för patienter,anhöriga, studenter och kolleger i Sverige och i hela världen.Ibland känner jag mig som Pavarotti eftersom jag har sålång framförhållning. Det känns nästanlitet snorkigt att säga att jag är upptagen till november2001.

Jag är förresten president i världsfederationeninom mitt område, International Association for the Studyof Obesity.

Ett av sätten att föra ut budskapet är genomden här pjäsen. Det är både kul och lustfyllt.

Var spelar ni?

Både i Stockholm och på turnéer. Nyligenspelade vi den för flygvärdinnor på SAS. Vi harockså gjort en engelsk översättning. Jag åkertill Australien om två veckor för att vara gästprofessori Sydney fram till våren. Jag har också andra uppdragdär. Jag ska vara opponent, föreläsa men ocksåskriva. Jag har en lång lista på saker som jag skagöra.

Vi undersöker möjligheterna att spela pjäsendär. Vi är ju bara tre på scenen, en teknikeroch rekvisitan består av två vagnar.

Har du lust till teater?

Jag har aldrig spelat teater, aldrig varit med i någonteaterförening. Jag är heller ingen kulturnörd.Det enda jag gjort tidigare var Verdandis spex här påteatern i Gävle.

Du har stått på Gävle teater somverdandist. Vilka minnen väcks till liv?

Det var en kul tid med spexen, men jag är ingen teaterapa.Jag har provat på litet stand-up comedy för att seom jag kan vara rolig. Det hör väl till min hysteroidapersonlighet. Men Verdandi-spexen var höjdpunkten påvåren.

Hur länge bodde du i Gävle?

Under mina gymnasieår, från 1958-1961. Det varroliga år. Men inte i början. Det var tufft att kommafrån Stockholm till en liten stad. Ingen ville umgåsmed mig och jag kände mig ensam. Den första höstenär enda gången i mitt liv som jag har läst läxor.Jag kommer ihåg att jag tillbringade fritiden med att cyklarunt i Gävle och lära mig att hitta.

Sen upptäckte dom att jag väl inte var sådum, trots allt. Jag blev ordförande i Verdandi och styrelseledamoti NF. Det blev glada år men numera har jag ingen kontaktmed Gävle, inga vänner som är kvar. Nu gårju motorvägen dessutom utanför stan. Det har häntatt jag har föreläst här i trakten, senast påHögbo bruk, tror jag.

På gymnasietiden gycklade du dina lärare,bland annat. Gycklar du fetma nu?

Vi gillar våra patienter fastän vi häcklardem. Det är en väldigt svår patientgrupp, somalltid när det handlar om beroende, oavsett om det gälleralkohol, rökning eller mat.

Man talar om en fetma-epidemi i hela världen.Är det så illa?

Ja, faktiskt. Jag är ju mycket ute i världen ochreser och ser att så är det. Man trodde att Sydostasieninte hade några problem. Där äter dom nyttigt,en massa ris och grönsaker. Men i Thailand är befolkningenlika fet som vi. I Kina har antalet överviktiga fördubblatspå några år och då handlar det om mångamänniskor, en miljon kineser.

Känner du till någon mandarintalande dietist? Iså fall har jag jobb åt honom eller henne i Peking.

Vilka är orsakerna?

Tidigare har man trott att det beror på att vi ätermer. Nu tror man att det beror på att folk inte rörsig tillräckligt. USA är det fetaste landet och därlyder den senaste motionsuppmaningen, ställ bilen längrebort på parkeringen!

En tankeställare är också att tallrikarnapå amerikanska restauranger har ökat i storlek frånnio till tolv tum. Och dessa fyller man nu med mat.

Ändå bantar folk som aldrig förr!

Ja, det är en never ending story. Men det finns såmånga dåliga bantningsmetoder. De flesta akutmetoderär värdelösa. Det handlar om en långsiktigförändring av beteendet. Nu börjar det ocksåkomma mediciner, som Xenical. Men det finns en uppsjö avskitpreparat, sånt som man kan köpa på postorderbland annat.

Du reser världen runt på olika kongresserom obesitas, alltså kraftig övervikt. Kan du se tendenserinom forskningen?

Ja, det kommer nya läkemedel. Det finns mycket pengaratt tjäna på det området och därförkommer det att finnas nya och bättre medel inom fem-sex år.Jag och min grupp forskar på det här området.

Kommer de att vara effektiva och ofarliga?

När det gäller mediciner mot cancer kan man accepterabiverkningar. Men när det gäller så måttligaproblem som övervikt sätter man säkerheten påpreparaten mycket högt. Medicinerna kommer att finnas avtvå typer. Den ena gruppen verkar genom att minska hungern.De fungerar genom hjärnan. Den andra gruppen påverkarmättnadskänslan i magen och tarmarna. Det är heltenkelt två olika principer.

Det finns många olika metoder för viktkontroll.Vad tycker du till exempel om Montignac-metoden?

Det är den alla pratar om. Men den saknar vetenskapliggrund. Ifall Montignac hade vetenskaplig grund skulle han deltai våra kongresser, men det gör han inte. Hans metodbestår av små portioner av gourmetmat, serverade påett elegant sätt på krogen. Man kan jämföradet med vinkonsumtion. Vill man supa gör man det inte påkrogen utan det gör man hemma, ensam.

Men hans metod handlar mycket om snabba och långsammakolhydrater!

Jo, det finns snabba och långsamma kolhydrater, detär inget fel i det. Men han sysslar med hoppande logik, tarlitet här och litet där och det är där faranfinns. Om han vore revolutionär på det här områdetskulle han finnas med på våra fetmakongresser.

Susanna Ehdin som skrev boken om den självläkandemänniskan är mycket kritisk mot lightprodukter. Vilkenär din inställning?

Lightprodukter är oerhört säkra och aspartamsom sötningsmedel består helt enkelt av två aminosyror.Det är extremt noga utprovat och det är ingen fara attförtära. Att aspartam sen skulle öka suget eftersött är inte belagt. Vi behandlar patienter som drickerfyra liter coca-cola om dagen. Det innebär 16 000 kalorier,det vill säga en och en halv middag extra. Om man dådricker lightcola spar man mycket.

Är det inte bättre att hoppa över fettpå mackan än att äta lättmargarin?

Jo vars. Det är bra att lära folk att man, som iMedelhavsländerna, inte behöver smör på smörgåsenom man har bra pålägg. Då kan man hoppa översmöret. Fett som fett. Men att påstå att lättmargarinbestår av plastkulor, det är fel. Så ärdet inte. De består i stället av mer vatten.

Är fett bara av ondo?

Vi behöver fett till exempel för att ögonenska kunna rulla, för att vi inte ska frysa eller stötaoss. Fett är som madrasser för kroppen. Fett ärenergi och förr, när vi inte hade ständig tillgångpå mat, när det inte fanns några 7-Eleven butiker,var fettet en buffert som behövdes för att människanskulle kunna överleva. Nu har det förlorat den uppgiftenoch därför behöver vi inte längre lika mycketfett.

Det finns en begynnande skepticism mot processmatoch trenden tycks vara, back to basics. Vilken inställninghar du?

I vår värld, där 70 procent av kvinnorna ärförvärvsarbetande och där det höga skattetrycketgör att de måste arbeta vore det orimligt att krävaatt kvinnorna ska ställa sig och laga dillkött. Dethar de inte ork till efter en lång arbetsdag. Livsmedelsindustrinär väldigt säker. Det ställs högra kravpå kvaliteten. Det finns även bra snabbmat, sushi tillexempel. Bättre än så kan man inte äta. Ochdet är bättre att man äter ett bra mål ängodis.

Du har svårt att få pengar till din verksamhet.Vad beror det på?

Landstingen är inte intresserade eftersom det härområdet har låg status. Det handlar om kroniska sjukdomaroch det är många kvinnor som drabbas. Därförär 85 procent av våra patienter med i olika forskningsprojekt.

Vad tycker du om viktväktarna?

Bra. De har blivit mycket bättre. De är inte längreså amerikanska utan det finns svenska program.

Vad är Hälsovakten som jag såg påInternet. Något du rekommenderar?

Det är ett datasystem som folk på Tekniska högskolangjort. Det består av kaloritabeller. Jag vet inte om detpåverkar de feta som har tappat kontrollen men jag vet attmånga unga välutbildade använder programmet ochtycker det är bra.

Hur gör du själv för att hållavikten?

Jag har fått besvär med ryggen och därförhar jag slutat springa. Tidigare cyklade jag också tilljobbet. Nu spelar jag badminton en gång i veckan, jag promenerarså mycket jag kan. Eftersom jag reser så mycket försökerjag gå överallt. Vi har också trädgårdtill villan i Bromma där jag bor.

Går det att kombinera vinkonsumtion med bantning?

Det handlar om livskvalitet och att dricka måttligtmed vin kan vara bra. Men det gäller att man är försiktigmed konsumtionen. Vin innehåller antioxidanter som ärskyddsfaktorer.

Du är road av mat och har även skrivit matböcker.Vem väckte ditt intresse för matlagning?

Det var mormor, tror jag. Mamma är också duktigpå matlagning. På somrarna brukade vi hälsa påmormor som bodde i Tyskland, i Schleswig-Holstein nära danskagränsen. Där var utbudet på råvaror stort.Man kunde cykla ner till hamnen och köpa piggvar, till exempel.

Hur många kokböcker har du skrivit?

Jag har skrivit flera böcker. Bara i höst har jagkommit ut med två kokböcker, en för rörelsehindradesom jag skrivit tillsammans med Claes Hulting. Den heter "Kokbokför lama" och innehåller recept på lättlagadmat men även råd om mat för rörselehindradeoch fiffiga tips om hjälpmedel som underlättar matlagningen.Den andra heter "Rössners kokbok - smalmat för läckergommar".Det är både festmåltider och vardagsrätterutan onödiga kalorier. Tidigare har jag också skriviten kokbok tillsammans med min dotter Sophie.

Är det fortfarande du som lagar maten hemma?

När jag är hemma. Jag tycker om att gå neri köket och pyssla, det är avkopplande. Och det ärlustfyllt. Men när familjen läser att det är jagsom lagar maten hemma brukar dom påpeka att jag aldrig ärhemma.

Delar din dotter Sophie fortfarande ditt matintresse?

Båda mina yngsta barn är intresserade och hållerpå med catering hemma. Små jobb som extraknäck.

Favoriträtt?

Jag kan laga all slags mat men det blir oftast lättaremat, mycket skaldjur.

Tröttnar du aldrig på tjockisar?

Det gäller naturligtvis att ha distans. Man kan ju frågaen gynekolog om han eller hon aldrig blir trött påatt se underliv eller om journalister inte blir trötta påtråkiga intervjuoffer.

Jag har jobbat 20 år med fetma och jag har sju årkvar till pensionen och den tiden tänker jag jobba. Närman jobbar med fetma är det så många aspekter,det handlar både om näringslära och psykologi,om olika beteenden.

Vad är lycka för dig?

Att vakna upp en tidig sommarmorgon på landet i skärgården,gå barfota och hämta tidningen och sätta sig attläsa över en kopp kaffe medan jag lyssnar till måsarnasskrik.
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons