Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Monk möter Tommy Sandlin, del 2

Vilka höjdpunkter minns du helstnär du ser tillbaka på din karriär?

Det låter töntigt men det är faktisktärligt. Det var andra säsongen med Brynäs juniorlagnär vi avancerade till semifinal i SM. Vi spelade kvartsfinali Luleå och låg under i alla perioder. Upplösningendå när vi vann, den känslan, med alla de härunga killarna, det var fantastiskt.

Sen har jag varit med om VM-guld, två olympiader, SM-guldsex gånger med Brynäs och en gång med Modo, detär klart att det väcker starka känslor. Men dendär juniormatchen, det var något speciellt.

Hårdaste motgången?

Ja, tankarna ändras ju. Men det var tufft närjag fick kliva av från Brynäs. Inte för att behövakliva av som tränare, vi spelade ju dåligt, men detsom hände efter. Det tycker jag inte var värdigt. Dåhamnade jag faktiskt i en djup svacka. Jag kände mig heltvärdelös. Men jag tog mig ur det. Och nu har jag enfilosofi att det jag själv inte kan påverka, det fårjag inte vara så starkt känslomässigt beroendeav. Nu när jag har fått sparken från Leksandkänner jag inte på samma sätt. Det är lättareatt ta, faktiskt.

Vilken roll har media spelat för dig som hockeytränare?

Jag har läst att Stisse tycker att jag har manipuleratpressen, men det vill jag starkt dementera. Det skulle aldrigfalla mig in. Helt medvetet har jag åsikten, var rak ochärlig. Det är det som gör att man blir respekteradoch att jag har kunnat ha en så lång karriär.

Hur kom det sig att du började med ishockey?

Vi bodde på Valbogatan. Från mitt sovrumsfönstersåg jag ner jag på gamla isstadion. Jag var starkthockeyintresserad. Jag gick på Teknis och pluggade väldigtmycket. Det var ett starkt intresse också. I avbrotten medläxläsningen gick jag ner och tittade på träningen.Vi hade vi tre lag i högsta serien då, Gävle godtemplare,Strömsbro och Brynäs. Det var alltid något lagsom tränade. Sedan tyckte pappa att jag var dålig iengelska och började prenumerera på Hockey News. Detgjorde att hockeyintresset blev litet mer än att bara spela.Jag började som tränare rätt ung. Jag var bara23 år när jag tog hand om Brynäs högsta lag.

Vad drömde du om att bli som grabb?

Förmodligen hockeytränare. Jag ärutbildad byggnadsingenjör och jag ville fortsätta föratt bli arkitekt. Jag tyckte om att rita. Men så fick vibarn väldigt tidigt. Och sen blev det väldigt myckethockey. Jag jobbade som byggnadsingenjör i minst tio år.Det var på räknestickans tid.

Har du några intressen utanför hockeyn?

Nej, det är bara familjen. Tidigare satt jagi fritidsnämnden för sossarna ett tag. Jag har ett samhällsintresseoch var engagerad då mer än i dag i alla fall. Jagär röd, vänstersosse.

Du har ju en dotter, Lena, som sitter i riksdagen.Hur mycket pratar ni?

Ganska mycket, faktiskt. Vi pratar om de stora rubrikernai kvällstidningarna. Det som är intressant förstunden.

Vad är meningen med livet för dig?

Det har också med familjen att göra, mednya generationer och värderingar. Men det är en jättesvårfråga. Jag tror att det är att man har förståelseför varann och att man tar ansvar för varann. Vi ärmånga och vi ska leva tillsammans.

Tror du på ett liv efter detta?

Ja, någonting. Jag tänker inte specielltmycket på det. Tror jag på Gud? Det finns mångaolika värderingar men jag svarar enkelt, det gör jag.

Vilket lag tar SM-guld i år, tror du?

Jag hoppas på Brynäs för jag trorinte att Leksand går så långt. Annars hade jaghållt på Leksand eftersom jag tränat det laget.Jag hoppas på Brynäs men jag tror att det blir Djurgården.
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons