Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

En snällare Accent

+
Läs senare
/
  • Foto: OLLE HILDINGSON Mindre aggressiv. Nya Accent har inte fullt så kantiga linjer som föregångaren. Klarglas i strålkastarna är en självklarhet numera.

Hyundai är inte längre en uppstickare med lågt pris utan numera ett etablerat bilmärke till ett inte lika lågt pris som tidigare.
Den koreanska bilen är tvåa säljmässigt i Sverige av de asiatiska tillverkarna. Förra året registrerades nära 7 700 Hyundai, visserligen bara drygt hälften av Toyotas resultat, men ändå.

Båda de asiatiska storsäljarna har väldigt många bilmodeller att locka med. Hyundais lyckokast är stadsjeepen Santa Fe med 2 500 sålda bilar förra året. Sen följer lilla höghuset Atos. Accent i prisklassen strax över 100 000 kronor var trea.

Accent finns nu i nytt utförande som är ett klart fall framåt jämfört med förra modellen från 1999. Formerna har blivit litet mindre aggressiva, motorn och växellådan är bättre och, inte minst, kvalitetsintrycket rent allmänt har höjts.
Den nya motorn på 1,6 liter och 110 hästar gör Accent till en mycket pigg liten bil. Omkörningsresurserna är utmärkta. Motorn ryter rejält och villigt när man trycker ner gasen. Den inbjuder till litet busig körning. Ändå stannade medelförbrukningen under provveckan på 7,3 liter per 100 kilometer, vilket är fyra deciliter över deklarationen.
Styrningen är lätt och exakt och bilen uppför sig väl vid normal körning. När jag provocerade den i undanmanöver kändes bakvagnen mjuk, om man så vill litet degig. Men inget dramatiskt hände.
Växellådan kommer från Getz, ny modell förra året, och är lätt att hantera vid körning framåt. Backläget konstrade dock ibland, något jag upplevt på Hyundaibilar flera gånger tidigare.

Accent lägger mil till mil bekvämt i varje fall för åkande fram. Bak är komforten inte fullt lika bra även om normalväxta personer har anständigt med utrymme. Det som stör litet i landsvägshastighet på upp till 110 km/tim är ljudnivån. Det mesta är vägljud som smiter in från bakvagnen.
Accent kan köpas som tre- eller femdörrars kombikupé. Den stora luckan bak gör det lätt att lasta stora föremål trots att tröskeln är ganska hög. Baksätets ryggstöd är delbart 60/40.
Förarmiljön är på det stora hela utmärkt. Förarstolen är rejält skålad med rattar för höjning/sänkning av sitsen i fram- och bakkant. Även svankstödet kan justeras. Utmärkt! Möjligen kan långa personer tycka att dynan kunde vara något längre. Ratten är vippbar.
Instrumenteringen är föredömligt lättläst och reglagen sitter där man kan förvänta sig. Ett undantag dock.
I paketet man får när man satsar på manuell luftkonditionering ingår också en enklare färddator.
Utmärkt utom när man ska knappa på den. Då tvingas man sträcka armen genom rattkransen och trycka in den lilla knappen som man brukar nollställa trippmätaren med. Inget att göra under körning...

Hyundai levererar oftast välutrustade bilar. Det gäller även Accent. Den har förstås centrallås och även el-styrda och elvärmda ytterspeglar liksom dryckeshållare. Och gummimatta i förvaringsfacken. Däremot inte farthållare.
Bilen har numera trepunktsbälten och huvudskydd på samtliga platser samt fyra krockkuddar. Huvudskyddsgardin finns inte.
Accent ger tveklöst mycket bil för pengarna. Men det gäller att inte ha alltför höga krav på luktkomfort. Lukten i en bil betyder mycket för de flesta av oss. Trots att plastmaterialen här bättre känsla än tidigare anser i alla fall min näsa att lukten/doften i kupén drar ner helhetskänslan ett snäpp.

Olle Hildingson
026-15 96 38
olle.hildingson@gd.se
Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons