Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nära till skratt - och bekymmer

Annons
MONK MÖTER HOVELIUS

Namn: Lennart Hovelius
Ålder: 62 år
Yrke: Läkare
Född: I Överkalix
Familj: Hustru Inga-Lill och dottern Sofia,29 år
Bor: I radhus i Stigslund

Klinikchef, det blir jag aldrig. Jag har alltid varit förobekväm. Lennart Hovelius, mest känd som Hovan, kommenterarnär vi går in i hans lilla krypin, arbetsrummet pålänssjukhusets trettonde våning och ser fotografiernapå tidigare chefer för ortopedkliniken hänga utanföri korridoren.

Det tycks han inte sörja över. Tvärtom. Jagtror att han trivs bättre med att vara bråkig. Ochframgång som läkare har han ändå haft, kanskemer än många, både klinikchefer och professorer.

Inte minst i USA är ortopeddoktorn från Gävleett känt och aktat namn. Han var till exempel den förstesvensk som valdes in i det exklusiva sällskapet AmericanShoulder and Elbow Surgeons. Han har varit gästprofessoroch turnerat med föreläsningar i USA, senast förraåret.

Under hela sin läkargärning har han forskat. Snartpubliceras nästa undersökning, i Journal of Shoulderand Elbow Surgery.

- Och den blir världsbra, säger Hovan själv.

Just nu är det bråk igen. Samtidigt som sjukhusetska spara 78 miljoner, enligt det senaste budet, planeras ombyggnader.För att spara så mycket pengar föreslårsjukhusets chef, läkaren Lena Munkhammar, att man ska drain 67 vårdplatser och dessutom säga upp personal.

Det har väckt starka känslor bland personalen somprotesterat.

Lennart Hovelius har tillsammans med sina kolleger TorbjörnTuveson och Ulf Wrege skrivit insändare där de kommitmed alternativa förslag, bland annat att se över administrationen,ombyggnader och investeringar i onödiga dataprogram.

Är det så illa?

- Ja, det är illa med vårdplatserna. Folkförstår inte hur illa det är.

Varför kan man inte ligga hemma iställetför på sjukhuset, som Lena Munkhammar har föreslagit.

- Man kan inte ligga hemma med ett brutet ben, medett hjärta som inte fungerar eller med en urinblåsasom inte tömmer sig, där det är stopp i en njure,eller en skalle med en blödning i sig. Det finns tillståndsom inte går att klara hemma.

Kan man dra ner något?

- Antalet vårdplatser är konstant, inflödetav patienter är som det är. Är då inte utflödet,patienter som kan åka hem eller till andra vårdinstanser,lika stort blir det överbeläggning.

Kanske är det så att folk får åkahem alltför tidigt?

- Ibland är vi tvungna att skicka hem patienteri förtid, när vi vet att det är flera som ska opererasdagen efter och kvällen innan är det knallfullt påavdelningen. Då ställer en del upp och åker hem.Patienterna är otroligt solidariska. Det är konstigtatt dom inte bråkar mer. De måste vara de mest tolerantamänniskor som finns.

Hur är det här i Gävle jämförtmed andra sjukhus i Sverige?

- Vi tillhör inte dom värsta ställena.Det är vad många politiker tröstar sig med. Menom den här reduktionen på 67 platser genomförs,då kommer folk att märka att det är kris.

Om du fick bestämma, vad skulle du göra?

- Då skulle jag be att få fram uppgifterom vart miljarderna som landstinget har i förfogande tarvägen. Skattekronor försvinner. De når inte patienternasom behöver vårdplatser. Landstingsskatten borde användastill att behandla sjuka människor.

Det som retar mig mest är att Lena Munkhammar sägeratt det kommer att gå bra. Men det är att lura människor.Det kommer inte att gå bra, det vet vi som jobbar närmastpatienterna. Och den vårdpersonal som friställs, vadhänder med dom? De får bidrag för att gåsysslolösa, istället för att göra nytta. Ochen del hamnar i arbetsmarknadsåtgärder, och det kostarännu mer. Våra skattepengar hamnar i olika fack i börsen,och det blir jag lika upprörd över. Det är ettstort fel i hela systemet.

Det är inte för egen vinning som Lennart och hanskolleger protesterar.

- Vi tänker på patienterna. Om man drar in antaletvårdplatser som planerat kommer jag inte att kunna opererapå tisdagar och torsdagar. Då kan jag iställetsitta med min forskning och skriva vetenskapliga artiklar, fördet kommer inte att finnas vårdsängar för patienterna.Och det är främst de litet äldre patienterna somfar illa.

Egentligen hade Lennart tänkt bli jägmästare,som morfar. Att bli präst, som pappa, var aldrig aktuellt.Men när han hamnade som inackorderad hos en läkarfamilji Sollefteå, sista året i gymnasiet kom han påandra tankar. Den jämnårige sonen och klasskamratenskulle bli läkare och det yrkesvalet blev lockande ävenför Lennart.

Det har han aldrig ångrat.

Att han blev kirurg var också en tillfällighet.En kurskamrat uppmanade honom att söka ett vikariat vid sjukhuseti Gävle som behövde kirurger och hit kom han 1966.

Nu vet han att det som krävs av en duktig kirurg, förutomen viss händighet, är att ha gott omdöme att väljarätt operation till rätt patient.

- Och att operera på rätt sida, säger hanoch skrattar.

Själv har han aldrig gjort tabben att operera påfel sida, även om det varit nära ett par gånger.Och numera ritar man alltid på patienten i vaket lägeoch markerar sida.

I Gävle trivdes han direkt. Dels träffade han sinblivande fru, Inga-Lill 1968. Dels tyckte han att självastaden var trivsam. Visserligen har han inte gått såofta på teatern. Däremot på ishockey, och densporten har Lennart att tacka för mycket. Och nu sägerhan att här i Gävle kommer familjegraven att finnas.

Han skyller förresten sitt sportintresse på pappaprästen. När hans kamrater fick vara ute och spela fotbollpå söndagarna var Lennart tvungen att gå i kyrkan,både klockan elva och ett, eftersom pappan tjänstgjordei två små församlingar.

Nu tar han igen, så gott det går. Lennart varnog bråkig redan som barn.

Han berättar till exempel om att han satte eld påett uthus tillsammans med en kompis. Att han som åttaåringsnodde ett paket spik på ett bygge och hur starkt pappanreagerade. Den utskällningen har han inte glömt.

Lättlurad var han också.

Grabbarna på bilverkstaden lurade honom att gåigenom oljepölar, för tjugofem öre i ersättning.Hans mamma var inte glad när Lennart kom hem i sin nya vitaoverall nerkletad i olja. Då hjälpte det inte att hanhade en tjugofemöring i handen.

Det här har kanske bidragit till Lennarts eget rättsmedvetande.

Det ledde till att han själv för ett par årsedan anmälde en professor och docent för att de fuskade.Han varnade dem först och när de ändå ladefram sina fejkade resultat gick han vidare. Det tog ett åroch Hovan fick rätt.

Han tror att det förekommer mer fusk inom forskningenän vad man tror.

Hockeyn har inte bara gett Lennart härliga sportsligaupplevelser, många spännande resor och gott kamratskap.Det var också tack vare hockeyn som Lennart börjadeforska på det som skulle komma att bli hans specialitet,urhoppande axlar.

Och han har varit ihärdig i sin forskargärning.Det är det som nu ger utdelning när han kan visa uppföljningarsom är upp till 25 år gamla och att han kunnat redovisanästan samtliga patienter. Det är unikt.

Det är egentligen bara en patient som han inte lyckatsspåra, en grekisk kvinna som bodde i Linköping, mensom återvände till Grekland efter skilsmässan.

Annars har han lyckats spåra patienter över helavärlden, bland annat en man som jobbade på en pizzeriai Sverige och som sedermera emigrerade till Australien.

Där kunde han inte ta hjälp av folkbokföringen.

Men som sagt, Lennart är envis och gnetig och ger sigaldrig. Han lyckades få tag i en arbetskamrat som arbetadekvar på pizzerian och fick den vägen mannens nya adress.

Det kan nog hända att han ger sig iväg till Grekland,när han får pension. Det retar hon nämligen oändligtatt han inte lyckats spåra kvinnan.

Just nu undersöker Lennart 124 personer som opererades1980-1985 med en speciell teknik. Resultaten har han följtupp både efter två och femton år. I decembervar han klar med resultatet efter 20 år och det blir engrandios studie, enligt Lennart själv.

Men för att återvända till ishockey.

Lennart började gå på ishockeymatcher, lockadbland annat av Bo Johan Norlén, som var Brynäs läkare.När Norlén flyttade till Uppsala tog Lennart över.Det var 1972.

- Hockey är en väldigt rolig sport, säger Lennartsom delar sitt sportintresse med hustrun. Där Lennart harkoncentrerat sig på lagsporter är Inga-Lill mer mångsidig.Hon håller reda på alla friidrottare också.

Efter att tag konstaterade han att hockeyspelare ofta drabbadesav en speciell skada. Axeln hoppade ur led. Sin första artikelom detta skrev han redan 1978. Då visste han att åttaprocent av alla hockeyspelare drabbades av att axeln gick ur led.

- Nu är det minst det dubbla, upp till 20 procent sägerLennart.

Förklaringen är inte bara att sporten blivit tuffare.Spelarna både tränar och spelar mer än tidigareoch därmed utsätter de sig oftare för risken attdrabbas av skada.

Hur ofta drabbas vanligt folk?

Den frågan ställde Lennart och lyckades få12000 kronor av dåvarande landstingsdirektören BengtNorlén för att undersöka saken.

Han lyckades få med en fråga om detta närSifo gjorde en undersökning om hur folk skulle rösta.Tvåtusen personer tillfrågades och 1,7 procent avdessa hade råkat ut för skadan.

Lennart ringde och pratade med samtliga.

Sin doktorsavhandling, som var klar 1982, handlade förståsockså om urhoppande axlar. I den undersökte han hursnabbt patienterna blev återställda beroende påom de fick röra armen eller om den bands upp efter behandlingen.

257 patienter delades in i två grupper som fick olikabehandling.

Till en början verkade det som om gruppen som fick röraarmen tillfrisknade snabbare och klarade sig på sikt frånytterligare urhoppningar.

Nu, efter 20 år är det inte någon skillnad.

Dock vet man att den som drabbas av att axeln hoppar ur ledi 20-års åldern löper stor risk att det händerigen, för en tredjedel så ofta att de behöveropereras inom tio år. Bara en tredjedel klarar sig frånytterligare skador.

De flesta ortopeder brukar bidra med någon uppfinning,kanske en specialspik.

Lennarts bidrag är en benkvarn. Den har han tagit framtillsammans med civilingenjören Harry Wexell. Den tillverkasav Sandvikens formmekaniska. Kvarnen, som mal ner bortopereradehöftkulor på några sekunder till ett flis somanvänds för att reparera lossade höftproteser,finns i dag på de allra flesta sjukhus i Sverige och säljsäven till Norge, Finland och England.

Men vi återvänder till Brynäs.

Hovan blev lagets läkare, men engagerade sig ävenså hårt att han ett tag blev hockeysektionens ordförande.Sen skar det sig mellan Hovan, Tommy Sandlin och Björn Osbjer.

Det slutade med att Hovan lämnade rinken.

- Jag ställdes inför ett ultimatum.

I dag är Lennart glad för att det hände. Detvar tur, säger han. Han var så djupt engagerad i klubbenatt han skulle ha slitit ut sig om han hade fortsatt.

Och idag är dom sams, klubben och Hovan. Nu händerdet att han ställer upp och hjälper till ibland.

Hovan är hockeylandslagets läkare, sedan 1973 förB-landslaget Vikingarna och sedan 1987 för Tre Kronor.

Vad har det betytt, undrar jag.

- Mycket skratt, svarar Hovan.

Han är känd för sina practical jokes, bådesådana han själv iscensatt och sådana som hansjälv utsatts för.

Mest nöjd är han med skämtet när han låtsadesvara en fransk frisör och klippte materialförvaltarenPudding på en frisersalong i Norge. En kompis stod i enhörna och filmade allt som hände.

Hovan hade kulor i munnen och en förklädnad somgjorde att det tog ett bra tag innan Pudding insåg vem somklippte hans hår.

Den filmen är numera en klassiker som används föratt muntra upp laget.

Det värsta han själv blivit utsatt för varden gången han skulle flyga tidigt från Arlanda. Kvälleninnan fick han ett bud till sitt hotellrum vid Globen. Ett paketväntade på honom. Han gick ner och i hotellvestibulenlåg ett stort paket, innehållande bilens fyra däck.

Grabbarna i laget kollade reaktionen från hålloch lämnade skrattande Hovan åt sitt öde. Detblev en slitig natt med att få alla hjulen på platsigen.

Han var heller inte så förtjust när han upptäckteatt de 50 sista sidorna i den spännande deckare han lästefattades.

Det var Andreas Johansson, "Hofors skräck", som tog revanschefter att själv ha blivit utsatt för Hovans skämt.Han hade spelat buse när Andreas intervjuades av TV och lyckadesskrämma Hofors-spelaren rejält.

Vilket lag vinner SM i år?

Hovan gissade rätt förra året, när Djurgårdentog hem segern. I år gissar han på Färjestad.Det är deras tur i år.

Hovan kommer att följa spelet förstås. Ochsen väntar OS i Salt Lake City.
Annons
Annons
Annons