Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En lektion i skitdumma grejer

Annons

Två veckor in på året och det är väl nu man andas ut som mest efter allt firande, hetshandlande och panikartad matlagning som hör jul och nyår till. En fin men tung tid som bara lyfts av axlarna. Är inte mitten av januari en fullkomligt bankrutt men ändå så fridfull period? Helt plötsligt inser man hur sliten man blivit av den så kallade ledigheten och personligen är den stora boven förvånande nog varken mat eller stress. Det är såklart alla festligheter och berusningsmedel som jag kan gorma åt för de svarta påsarna under ögonen och den inte längre så lilla kulan på magen.

Dessvärre är det ju så att jag gillar dessa festligheter nästan för mycket, så pass mycket att jag ändå är relativt likgiltig till faktum att jag kan komma att se ut som Sten Taxi Jonsson vid 23 års ålder. Så pass mycket att jag inte längre anser att en fest är en riktig fest utan en efterföljande efterfest. Hängde ni med? Det är mycket möjligt – om inte redan fastställt – att jul- och nyårstiden är den mest kalasspäckade tiden på året och med det i tanken känns de tjugotal efterfester jag gått vild på de senaste veckorna inte som ett alltför överdrivet tidsfördriv.

Men när omdömet och fingertoppskänslan för sociala situationer drastiskt minskar i takt med att ölburkarna bygger hög och vinflaskorna töms tycker jag det är viktigt att någonstans ändå försöka vara finkänslig och komma ihåg vissa saker. Till exempel vad som kan vara bra att absolut inte under några som helst omständigheter ta upp som samtalsämne på en efterfest.

Det börjar så bra. Alla är i rätt stämning, på samma nivå och allt vad det heter, man pratar lite för mycket med alla man känner och inte känner och trevnaden ligger och gror där den ska. Och helt plötsligt händer det, som det brukar låta enligt Triss. Någon pyser ut något väldigt onödigt och därefter bryter helvetet löst och skadan är ofta så infekterad att inte ens Bo Kaspers Orkester med Astrid Lindgren i spetsen skulle kunna göra det mysigt igen. Jag har liksom sett och hört nog vid det här laget, så här kommer alltså en amatörs tips på vilka ämnen som bör lämnas i trapphuset alternativt redan i taxin på väg till eftersläpet. För allas trevnad.

Skitdum grej att ta upp a) Sverigedemokraterna. Hela den samlade gruppen människor kan omöjligt kollektivignorera och gå vidare när någon precis dumpat en kommentar i stil med så synd att SD inte fick fler procent i valet. Detta kan bara gå åt helvete.

Skitdum grej att ta upp b) Religion. Att kommentera något tokigt med antingen muslimer, judar eller kristna är ingen bra idé alls. Hinduer, buddhister och anhängare av andra religioner däremot verkar gå galant av någon anledning.

Skitdum grej att ta upp c) Barnaga och adoption av missbildat barn. Varför sinnesfriska människor ens skulle vilja ta upp detta i sena svängen med en öl i handen kan jag bara spekulera i. Är en person med misshandel i bagaget dessutom i närheten är katastrofen ett faktum och ingen vill väl sopa upp knäskålar och örsnibbar en snurrig söndagsmorgon.

Detta var alltså de tre högst stående punkterna, enligt mig, om skitdumma grejer att ta upp. I helgen bjuder jag in till efterfest och ska väl åtminstone pröva att köra in en näve i käften på de som är på väg att yppa antingen SD, religion, barnaga eller missbildade ungar – det klarar vi oss utan. Lite Bo Kaspers Orkester och en plansch på Astrid Lindgren däremot, det går väl an. För allas trevnad.

Justine Östergren

Krönikör på GD Nöje

justine.ostergren@hotmail.com

Annons
Annons
Annons