Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Alltför uppblåst och sprejmålat

+
Läs senare
/
  • Simon Settergren. Spelar mönstereleven Oskar som flippar ut när han blir kär i en lärare.

Vad vore hemskare än att bli tonåring på nytt? Att behöva tackla betygshets, sexdebut och total maktlöshet en gång till – det känns som ett öde värre än att dö som fattigpensionär.

Ändå är det ofta känslan jag får när jag ser svenska ungdomsfilmer – att regissören önskar att han (det är nästan alltid en han) återigen fick hänga vid skåpen, i matsalen, i rökrutan. Men att han kunde putsa upp minnena så att de banala konflikterna var lite mer på liv och död, att flickan man blev kär i var lite mer lik Angelina Jolie, att skolkorridoren var mer sepiatonad än kommunalgrå.

”Shoo Bre” (efter Douglas Foleys roman) är en sådan film, en uppblåst och grällt sprejmålad version av hur det verkligen är att vara ung. Skådespelarna är osannolikt vackra, musiken (av Thomas Rusiak) är konstruerat cool och varje bildruta är drastiskt ljussatt i gult, turkost och – just det – sepiabrunt.

I centrum står barndomskompisarna Oskar (Settergren) och Elias (Mavromatidis) som brottas med kärleksproblem: Kristne Elias blir kär i en muslimsk tjej, medan mönstereleven Oskar ligger med sin nya lärare.

De unga skådespelarna gör ett bra jobb, men problemet är att både Elias och Oskar är så osympatiska att man inte riktigt bryr sig om hur det går för dem. Det kan inga fräna bildlösningar rädda.

Karin Svensson

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons