Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkparkerna får nytt liv igen på ålderns höst

/

Annons

Är det en slump att två kända artister som uppträder i Gävle-området ikväll båda är ute på en folkparksturné? Vadan denna plötsliga vurm för denna gamla institution? GD Nöje har pratat med Mando Diao, Brolle och Folkets hus och parkers vd Calle Nathansson om Folkparkens uppsving.

Brolle minns tydligt sin barndoms somrar som spenderades i Björknäsparken i Boden. Då på 90-talet var det fullt drag i folkparken, berättar han.

– Jag växte upp där. Det var det man såg fram emot, arrangemangen där. Man spelade minigolf där på dagarna och sedan såg man konserter på kvällen.

Det är andra sommaren som han är ute på en folkparksturné genom Sverige. Brolles folkparksturné sträcker sig från juli till augusti och kommer att dokumenteras av ett kamerateam från SVT. Inför varje konsert kommer han att träffa lokala politiker för att få dem att hjälpa folkparkerna.

Likaså nu när han ikväll besöker Holmarna i Skutskär.

– Idén kom jag på för några år sedan när jag åkte förbi flera folkparker under turnéerna och blev beklämd av att se flera av dem överväxta av gräs. Mitt mål är att parkerna i framtiden ska bli det stället man samlas på, ett komplement till stadsfester och festivaler, säger Brolle.

Mando Diao är mitt inne i arbetet med sitt nästa engelskspråkiga album som väntas komma nästa år. Efter succén med skivan ”Infruset”, som bestod av tonsatta Gustaf Fröding-dikter, så bestämde man sig för att folkparkerna var de bästa ställena att framföra låtarna på live under sommaren.

– Skivan nådde ut till en väldigt bred publik. Därför känns folkparker som den perfekta spelplatsen för oss och för den här skivan. Som när vi spelade på Strandbackens folkpark i Dala-Floda. Hela byn är ute och det blir en folkfest där alla åldrar och alla typer av människor dyker upp. Det finns något bevarat från ett äldre Sverige som man kan kliva in i nu. Det är synd att det dött ut men det känns som det blivit återupplivat och fått ny energi nu, säger klaviaturspelaren Mats Björke i Mando Diao som spelar i Furuviksparken ikväll.

Folkparkerna uppstod under slutet av 1800-talet på vad man kallade folkrörelsernas tid. Till exempel arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen samt idrottsrörelsen växte sig stora under den här tiden och behövde ställen för sina aktiviteter.

– Grunden var behovet av mötesplatser för till exempel arbetarrörelsen. På 40- och 50-talet när man började reglera arbetsmarknaden blev folkparkerna mer viktiga som en infrastruktur för kultur. Kulturverksamheten stärks och blir viktigare. Då utvecklas de här folkparksturnéerna och konserterna. Då får vi egentligen hela det svenska musikarvet från jazz till rockabilly och popmusik. Allt det här kulminerar på 60-talet, säger Calle Nathansson, vd för Folkets Hus och Parker.

Men någon gång på 1980-talet börjar det dala. Orsakerna är flera. Kommunerna som tidigare varit viktiga för folkparkerna börjar bygga egna kulturhus och blir inte längre lika angelägna att ge stöd. En ny livescen med festivaler runt om i landet dyker upp, mäktiga bokningsbolaget EMA Telstar (idag Live Nation) tar över allt mer och artistgagerna blir allt högre.

1958 fanns det 245 folkparker i Sverige som var anslutna till det som då hette Folkparkernas Centralorganisation (FPC). 2012 är siffran nere på 127 folkparker som är medlemmar i vad som år 2000 fick namnet Folkets Hus och Parker när FPC slogs ihop med Folkets Hus Riksorganisation.

Här i Gästrikland finns några folkparker kvar, några har lagts ner medan andra bara ändrat på sin verksamhet. Holmarna i Skutskär och Ön i Hedesunda är kanske de två som är mest profilerade i området. I Folkets Park i Årsunda spelade man in Colin Nutleys klassiska film ”Black Jack” från 1990. Folkparker finns också kvar i bland annat Åmot, Lingbo, Åshammar, Ockelbo, och Hofors. I Storvik drevs en folkpark som senare tagits över av Storviks IF och fungerar i dag mer som en sportanläggning. I Jädraås har det funnits en dansbana men den är sedan länge nedlagd.

– Om man tittar bakåt i tiden så skämdes man för folkparkerna och såg det som lågkultur. Inte minst inom socialdemokratin som inte såg sin egen rörelse och vad det betydde. Den kulturverksamhet som pågår där är ju bildningsverksamhet som vi alla gånger behöver än idag. De här siffrorna för antalet folkparker visar en nedgång men vi ser att det finns en ny tid för folkparkerna, säger Calle Nathansson.

Annons
Annons