Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glödande het soul

/

Annons

Något av det svängigaste blås jag någonsin upplevt var en kvintett på gatan i San Franciscos North Beach strax utanför "turistradien" med Pier 39 som kommersens heliga graal. Blåskvintetten gjorde soulblödiga versioner av Herbie Hancocks "Rockit" och Kraftwerks "The Model".

Ordningsmakten stannade till vid brassgudarna och avhyste dom, förmodligen för att deras volym var väldigt stark. Eller för att man inte bör behandla ett maskinellt Kraftwerk på det sättet, jag vet inte.

När blåssektionen i Jakob Norgren Big Band Splash brakar loss i en mässingeufori garnerad med svettstänk i Star Clubs källare är det lika bra, kanske bättre än i North Beach.

Kvällens trestegsraket på scenen börjar med att Knock-Out Greg gästar bandet. Visst, blåssektionen gör sitt jobb, men den här delen av kvällen vilar tyngdpunkten lite för mycket på treackordsshuffle, typ "You Don't Know Me".

Det är förspelet innan kvällens kraftfulla åskviggar i form av kompbandets två körsångerskor kliver fram och tar över.

Från lite enahanda shuffle skyfflar Lina Segolson och Graciela Chin A Loi in glödande het soul under tryckkokaren och får den att explodera. Det är som en solig dag vid The Big Muddys strand vid Memphis, det är som ett moonshineparty på en veranda i Alabama - ja, det låter så amerikanskt om sångerskorna och det passionerade blåset att jag i pausen måste köpa bandets tre album som de har till försäljning. Den långa versionen av Ray Charles' "I Believe To My Soul" som sjungs helt fantastiskt av Chin A Loi hade gärna fått fortsätta i tio minuter till.

Efter pausen kliver kvällens huvudartist upp. Sven Zetterberg är stabiliteten personifierad med sina 62 år på nacken och blues och soul som livets ledstjärna.

Och, ja, det är kul att höra Chicago Express' "The Choking Kind" igen, speciellt med de här prickfria blåsarna. Han har bluesen i blodet, han har den goda smaken att göra Ann Peebles' "The Handwriting's On The Wall" med hjärtskärande soulröst. Han är en svensk legendar.

Lik förbannat blir jag inte lika golvad som av sångerskornas Eriksgata innan paus. Kanske är det för att jag har sett Zetterberg några gånger genom åren och vet vad jag har att vänta mig.

Nej, jag återhämtar mig inte riktigt trots att Zetterberg självfallet är bra. Både han och Knock-Out Greg hamnade i skuggan av Segolsons och Chin A Lois stund i förarsätet innan paus.

Erik Süss

Annons
Annons
Annons