Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Huset fullt – ocensurerat

Som ung och arbetande svensk utan någon utbildning att hurra över har det många gånger varit svårt att få vardagen att fungera ekonomiskt. Inga konstigheter.

Annons

Detta har säkert alla upplevt i sina nuvarande eller dåtida dagar om man inte jobbat nog, kanske betalat av studielån eller varför inte kalasat bort inkomsten under några blöta nätter. Sen är det säkerligen inte bara unga svenskar utan utbildning som sitter i kris med sina riksdaler, vem som helst kan ju ha det knapert. Det är då det kan vara bra att ta itu med skiten med diverse åtgärder.

För något år sedan skrev jag en snålhetsguide för en lokal nöjestidning och där förespråkade jag bland annat om hur förbannat bra det är med provsmakning av korv på Ica Maxi och att det är helt fantastiskt sparsamt att hänga på Stadsbiblioteket för fritt internet och oändlig kunskap. Men med facit i handen var det i efterhand otroligt fjuttiga åtgärder att ta för att komma någonvart med gödningen av plånboken, i de flesta fall krävs det mer än att köpa överblivna mackor från Bodins för att få kontot att jäsa. Jag har aldrig påstått att min matematiska färdighet är utomordentlig men vilket roadkill som helst efter E4:an förstår ju att jag inte går plus när jag spenderar lika mycket som jag tjänar. Droppen kom dagen då jag inte hade råd att köpa diskmedel samtidigt som insikten – jag måste minska utgifterna med vilka tillåtna medel som helst.

Det föll sig till en början som en god idé. Två nära vänner hade ingenstans att bo här i Oslos kollektiva djungel och för att jag och min inneboende skulle slippa punga ut med femtusen var i månaden bjöd vi in till kollektiv med visionen om ett boende sprudlande av vänskap, respekt och mysiga kvällar ihop. Det visade sig vara lika felkalkylerat som Guds existens.

Det rosa moln jag hade kring huvudet där jag föreställde mig ett bohemiskt, varmt och trivsamt hem ihop med de andra tre på en yta à 45 kvm sögs fort som satan upp av en verklighetens mulenhet. Där i den samlade lådan av mänsklig envishet och irritation står jag nu med disk upp till taket, kläder på alla täckbara ytor och förbannade människor som skriker och gormar. Hade jag kunnat spela upp scenariot i slow motion med klassisk musik i bakgrunden hade det kunnat vara en vacker tragikomisk scen, men detta är verkliga livet. Tyvärr. Att tätt inpå rimmar med starkare vänskap eller växande kärlek är lika fel som Intersportstumpor i ett par stilettklackar. Frågan är då vad det hjälper mig att ha råd med diskmedel.

Vänskapen räddas dock av att vi alla flyttar ut från bunkern om två veckor och jag kan nog tala för oss alla fyra när jag säger att det ska bli skönt. Och med ännu ett facit i handen har jag omvärderat och vågar säga att kosta vad fan det vill – min vänstra hand och mitt hårsvall om det ska vara så – eget utrymme är ovärderligt.

Bli rikare snabbt! Låt tre andra personer bo på samma yta så sparar du tre fjärdedelar av hyran! Ett ärligt råd till alla som har det knapert – detta är ett erbjudande ni inte ska köpa. Då är det bättre för själafriden att provsmaka korv på Ica Maxi.

JUSTINE ÖSTERGREN

Krönikör på GD Nöje

justine.ostergren@hotmail.com

Annons
Annons
Annons