Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Gränsöverskridande? Nej, knappast

+
Läs senare
/

Panic & Action Tour är som namnet antyder en turné med band som delar uttryck och stil med den modern emoscenen. De vill nog själva kalla det för post-hardcore eller något liknande kvasibegrepp. Hela idén är att sälja ut den redan superkommersialiserade varianten av gammal musik. Det är alltså inga gränsöverskridande experiment som bjuds på denna kväll.

Tärningsbetyg: Fyra

Först ut är det lokala Arrows Overseas, ett band som växt mycket under den senaste tiden. Sist jag såg dem på Kungen i Sandviken var det lite haltande och ljudet var inte det bästa. Situationen är totalt omvänd denna kväll och deras balanserade metalcore gör sig riktigt bra, även i längden. Killarna spelar musik som inte skäms för vad den är och vågar skoja med sig själv. När de kör igång en förortsrap kompad av distade yxor och den hårda dubbelkaggen visar de att spelglädje går före image.

Tärningsbetyg: Fyra

Nästa band är HerBrightSkies vars musik återfinns någonstans mellan Underoath och Taking Back Sunday. Det är melodisk emopop som då och då exploderar i hårda hardcoreutbrott. Det är dock just det harmoniska som bandet är bäst på. Stämsången är beräknad och felfri och alla rockposer klaras av på ett häftigt sätt. Det är musik vars bäst före datum gick ut för ett tag sedan, men visst är de duktiga på att härma gamla hjältar så att även unga fans kan få en god liveupplevelse.

Tärningsbetyg: Tvåa

Chemical Voctaion är på skiva ganska lika HerBrightSkies, men i dag fungerar inte musiken. Det är falsksång och det sackas när de ska försöka spela snabbt, ännu ett bevis för att deras musik knappt har något att göra med punk och hardcore. Publiken verkar inte bry sig om dessa brister utan dansar snällt vidare till hafset.

Tärningsbetyg: Trea

Adept avslutar kvällen med en rutinmässig uppvisning i kakafonisk metalcore. Det hela känns lite meningslös då rigg och delar staplas på varandra utan finess eller samband. Det är tekniskt välgenomfört och intensivt men det finns en tråkig tomhet inneboende i musiken. Adept har energin för en bra spelning men måste putsa på låtskrivandet.

Ludvig Blix

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons