Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Moneybrother törstar efter kärlek

+
Läs senare
/
  • Skivan ”Real Control” är på flera sätt en vändpunkt i Moneybrothers karriär. Även om det inte går att ta miste på vem det är som står bakom de souliga, reggaekryddade, låtarna.

Albumaktuelle Anders ”Moneybrother” Wendin är trött på att han i hemlandet blir sedd på som en ”grabbarnas grabb”.

– I Tyskland kallas jag ”charmören”, säger han.

Han ser sig omkring i baren som vi fått låna för intervjun. Synar webb-tv:s kamerautrustning, den förväntansfulla fotografen och diktafonen som ligger redo för inspelning.

– Är allt det här för mig, frågar Anders Wendin och tittar på mig med snälla ögon.

Den 34-årige Ludvikasonen som blivit känd under namnet Moneybrother är lika ödmjuk som han beskrivs av branschfolk och kolleger i musik-Sverige. Och förmodligen är det en av anledningarna till att han kommer undan med pr-tricket att lansera en självbetitlad tomatsoppa inför sitt nästa skivsläpp, samt har hyllats unisont av kritikerkåren ända sedan han slog igenom för sju år sedan.

– Efter fyra plattor och 500 konserter har jag fortfarande inte fått en sågning. Men om det är unikt, det vet jag inte, säger han och skruvar på sig.

”Real Control” är på flera sätt en vändpunkt i Moneybrothers karriär, även om det inte går att ta miste på vem det är som står bakom de souliga, reggaekryddade, låtarna. Anders Wendin har velat hitta tillbaka till den lekfullhet som präglade hans första soloskivor, när han beskrev sin musik med meningen ”det är för mycket snack, nu kör vi”.

För att få till en varierad femteplatta anlitade han inför inspelningen tre olika producenter, och bytte ut några av sina allra trognaste medmusikanter.

Ett nödvändigt ont, enligt honom själv.

– De kunde musiken för bra, det gick inte att få dem att ändra på sig. Jag gjorde några akustiska spelningar med andra musiker i höstas, och det var en sådan utmaning.

– Vi hade tröttnat på varandra rent socialt också, de var inte intresserade av samma saker som jag. Under de sista turnéerna var jag inte riktigt med i gänget.

Men trots ett dramatiskt avsked har vänskapen bestått. Både gitarristen Patrick Andersson och saxofonisten Gustav Bendt medverkar på nya plattan, och Anders Wendin hoppas att de vill gästa honom även live.

Han har alltid tyckt om att omge sig av vänner i arbetet, för trygghetens skull.

– Jag tycker det är pinsamt att ringa någon snubbe i Göteborg och be honom producera min skiva. Sedan är det ju en chansning att börja jobba med folk som man inte har full koll på.

Kontrollbehovet finns där, även om han inte är den som står och gormar och pekar med hela handen i studion.

– Det är klart att jag vet hur jag vill ha det, ingen kan komma och göra lite som han vill med mina plattor.

– Men i andra situationer önskar jag faktiskt att jag hade en chef som pushade mig lite. Jag kan bli avundsjuk på mina skådespelarkompisar som bara behöver lyda order: ”se ledsen ut, ligg där, hoppa där”, ler sångaren.

Koncentrationen är något han kämpar med både som artist och i privatlivet. De dagar som Anders Wendin är ledig från schemastyrda turnéer och presstillfällen har han svårt att få något gjort.

– Jag kan sitta hemma och fundera på en låtrad en hel dag, det känns så himla patetiskt. Och efter några veckor på krogen med polarna blir man rätt tom, säger han.

I media framställs Moneybrother ofta som en fotbolls- och ölkille, som inte sällan skymtas på Stockholms inneställen. Anders Wendin sticker inte under stol med att det är en nöjeskombination som han älskar, men retar sig på de vändningar som bilden av honom tagit.

– Det har ryktats om att jag skulle vara manschauvinistisk, och det sårar mig jävligt mycket. Jag kan inte se på vilket sätt det jag gör skulle vara på beskostnad av att någon kvinna får stå tillbaka.

– I andra länder beskrivs mina låtar som typisk tjejmusik, 90 procent av texterna handlar om folk som är kära. Men här har man blivit grabbarnas grabb.

Är du en romantiker?

– Alltså, jag är ju kär i kärleken i 190, det är allt jag går och funderar på, utbrister Anders Wendin och erkänner i samma andetag att han har ett stort bekräftelsebehov.

– Det är den där småstadsgrejen, ”älska mig”-mentaliteten du vet. Jag är extremt törstande efter kärlek.

/TT Spektra

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons