Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Nya sånger från skotska landsbygden

+
Läs senare

Med sin mjuka stämma står James Yorkston för flera av den moderna folkmusikens vackraste låtar. Nu släpper skotten sitt fjärde album och får hjälp av hjältarna från The Watersons och fadern för att förmedla sina iakttagelser om kärlek, naturfenomen och spelet människor emellan.

Det är en väldigt lugn men glad James Yorkston som svarar i telefonen från sitt hem i skotska Fife. Lugn för att Yorkston alltid låter lugn – glad för att han är på väg till Green Man-festivalen i Skottland.

– Det är en underbar festival. Jag har varit där varje år sedan 2000.

Den 1 september släpper James Yorkston sin fjärde fullängdare ”When The Haar Rolls In”, och musiken är lika melankoliskt vacker och betraktande som alltid. Denna gång har han producerat allt själv för att ingen utomstående – hur duktiga de än är – ska hindra honom att göra mer personliga experiment. Han har bland annat jobbat med folk från 70-talets stora folkgrupp The Watersons och inkluderat sin far, som semestrade i närheten av inspelningsstudion.

– Han fick spela på baksidan av ett förstört piano. Det var roligt att ha med pappa samtidigt som det lät väldigt fint och gav en gotisk känsla till en av sångerna.

Ljudexperiment i all ära men Yorkston är en musiker som lägger minst lika mycket vikt vid sina texter. Själv hyllar han poeter som Linton Kwesi Johnson och fyller låtarna med berättelser om att kasta sten på skator, havsvindar och hur man vaknar upp bakfull i totalt okända miljöer.

– Det är låten ”The Capture of The Horse”. Jag och min förra flickvän var på Cork och mötte två fiskare. Jag hamnade till slut i en av fiskarnas säng där hans faster hade dött veckan innan. Det var en konstig upplevelse.

Vad händer egentligen när ”The Haar Rolls In”?

– Haar – jag gissar att det är ett nordiskt ord egentligen – det är dimman som kommer in väldigt, väldigt lågt längs kusterna i nordöstra Skottland. Den kan vara så tjock att man knappt ser båtarna eller vattnet. Själva låten är nästan för kompakt för att beskriva. Jag ser det som att städa ut gamla minnen för kunna lämna dem för alltid. Man kanske kan säga att den beskriver de senaste fyra, fem åren i mitt liv.

/TT Spektra

 

 

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons