Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spelmusik, vilken succé!

Spelmusik är allt från syntploppiga leksaksmelodier till vackra och dramatiska symfoniska verk. Musiken kan vara tydligt melodisk och beskrivande eller en mer stämningsskapande mix av musik och ljuddesign. Ibland rör det sig om rena pastischer på västerländsk klassisk musik.

Annons

Min egen ingång till spelmusiken är genom mina barn och även om jag inte spelar spelen själv har jag fingrat på en del spellåtar på pianot, främst av japanska tonsättare. I mitten av 2000-talet började spelmusiken hitta in i konsertsalarna.

Den första Score-konserten hölls i Malmö 2006 och har sedan spelats i bland annat Göteborg, Falun och Sundsvall. Fler konserter väntar, men Score-generalerna Orvar Säfström och Magnus Johansson är långt ifrån ensamma om sitt vinnande konceptet. Även Kungliga Filharmonikerna och Kungliga Akademiska kapellet har gett konserter med spelmusik ett flertal gånger, bland annat under den internationella vinjetten Play. Då har spelen visats på storbildsskärm under konserterna, men här är allt sådant bortskalat. Musiken står för sig själv och det fungerar utmärkt. Programmet är en väl sammansatt blandning av musik från tidiga plattformsspel, science fiction, action- och äventyrs-spel, postapokalyptika och fantasy.

Med en glad och alert orkester, en dirigent med ett lika självmedvetet och tydligt kroppsspråk som en mimare och en salong full med musik- och spelnördar kan det inte gå fel, och Orvar Säfström med sin avspända stil är givetvis perfekt som presentatör. Det blir en sprakande äventyrlig, lekfull och vacker konsert som tar sin avstamp i den poetiskt ödsliga musiken till spelet Journey, med harpklanger och ljus, vacker sång av Sabina Zweiacker. Mer smäktande symfonisk är musiken av den kvinnliga tonsättaren Miki Higashino, spelet heter Suikoden.

Bäst gillar jag det mörka och ambienta, den dystopiska musiken till postapokalyptiska Last of us, där David Peterson spelar ett mycket effektfullt cellosolo. Hans suveräna cellospel har också, tillsammans med Anna Harjus viola, en framträdande roll i den skönt dissonanta, komplexa musiken till skräckspelet Dead Space 2.

Onlinespelet Age of Conan bjuder på såväl ödesmättade rytmer som Carl Orff-inspirerad kör, maffigt värre. Den roliga Super Mario-sviten har stora likheter med stumfilmsmusik, medan musiken till konkurrentspelet Sonic the Hedgehog är mäktigt symfonisk med mycket bleck och en slagverkare som hamrar på städ, vilket tryck!

Musiken till Commodore 64-spelen tycker jag däremot bara funkar sådär, jag saknar faktiskt SID-chipets syntetiska ljud.

Av pressläggningstekniska skäl missar jag tyvärr Zelda-sviten jag sett fram emot och ytterligare ett par nummer, men jag kan ändå säga att konserten blev en succé, som väntat. Spelmusiken är i salongerna för att stanna och vem vet, kanske lockar den en och annan spelnörd till konstmusiken och en och annan älskare av klassisk musik till spelkonsolen.

Annons
Annons
Annons