Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Vilken återkomst för Nebraska!

+
Läs senare

På fredagskvällen var det dags för nystart på musikklubben Nebraska i Gävle.
Petter Svedén, som jobbar på studieförbundet Vuxenskolan, är den som en gång i tiden drog igång Nebraska. Han och Erik Süss ligger bakom idén att dra igång klubben igen.

Tanken är att Nebraskakvällarna ska vara varannan torsdag, och i stort sett ska det vara gratis att komma och lyssna på de lokala banden.

I början av kvällen bestod publiken av tjugo, trettio personer, men när Jacob Gordin med sitt band GIA senare på kvällen klev upp på scenen fylldes det på.

Först ut var Adora Eye, eller Jimmy Jönsson, som han egentligen heter. Under alla år som Jimmy har spelat i olika band, har han också skapat musik med akustisk gitarr.

Jimmy, som är 29 år har levt med musiken i halva sitt liv. Han skriver sina låtar själv, och får sin inspiration bland annat från filmer, och från människor han möter. Han lyssnar mycket på Nick Caven och Tom Waits, men har inga direkta förebilder.

Jimmy tycker  att det är otroligt roligt att Nebraska är tillbaka. Det märks. Han framför låtarna med en genuin känsla. Känsliga låtar med en botten av mörk melankoli och själslig smärta. Filosofiska texter. En man och hans gitarr. En man och hans röst. Ensam i strålkastarljuset.

Ändå fyller hela rummet med en andlös självklarhet. Den här killen har en musikalisk gåva.

Ismael, som spelade i Gävle så sent som i maj, är ett Gävle-Stockholm-Sandvikenband.

Bandet består av endast tre personer.  David Berjlund, sång och gitarr, Ronny Grubb på bas, och Bengt Westin, trummor & sång. Ismael släppte sitt debutalbum i april 2009. 

I juni 2010 släpptes EP:n ”Sången heter chans”, där bandet har fått hjälp av bland andra Karin Wistrand (Lolita Pop), Elina Ahlander och Micael Zingmark.

Texterna är välskrivna och djupa, som i ”Stjärnorna vi aldrig sett”: ”Natten är tyst,  havet frös nyss, och hjärtat ditt bredvid slår snart hål i mitt”.

I den låten lånades för övrigt Linda Sahlberg från GIA in. När så småningom Jacob Gordin kliver upp på scenen med GIA blir det drag under galoscherna. Han gör entré i moskitohatt. På ett par  minuter lyckas han få med sig publiken in i en högre sfär. Att han i pressammanhang beskrivs som ett kärnkraftverk är bara förnamnet. Hela bandet rockar loss så att taket på Sjömanskyrkan riskerar att lyfta. Intensiteten i musiken är omätlig. Det är fullt ös. Jacob rockar, dansar, hoppar runt.

GIA:s musik är levande, personlig och stark. Texterna romantiska. Vardagliga. Men med en otrolig dynamik.

GIA består förutom Jacob Gordin av Stefan Zeke Cedervall, Linda Sahlberg, Erland Dahlblom, Anders Sundin, Bino Rindestig och Peter Nygren.

Gordin, som ju är aktuell som en av de tävlande i True Talent, släpper nästa vecka singeln Livets skafferi på bolaget Viskningar och vrål.

Nebraskas återkomst är uppskattad!

Eva Åström

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0
Annons
Annons
Annons