Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

90-talet ett förlorat decennium för skolan

+
Läs senare
Debatt

Bo Sundström, skolledare i Sandviken och Gävle under 1990-talet, skriver att erfarenheten av 1990-talets brister måste finnas med när alliansens skolpaket ska omvandlas till konkret verksamhet.

Tillbakablick, nytt år och nya föresatser. I valdebatterna om skolan fanns ingen djupare analys av skolans möjligheter och utmaningar. I slutet av 2010 handlade den politiska retoriken om svenska ungdomars resultat i PISA-undersökningen. Utbildningsminister Björklund med flera kommentatorer använde undersökningsresultatet i december för att utmåla den socialdemokratiska skolpolitiken som orsak till grundskoleelevers sjunkande resultat sedan 1990. Orsakssambanden är dock mer komplexa än vad som framgår i den partitaktiska retoriken. Det finns flera djupgående skeenden som påverkat skolverksamheten negativt.

Ser man tillbaka kan 1990-talet betraktas som ett förlorat decennium. När skolminister Göran Persson genomfört ett nytt styrsystem för skolan kom den djupa ekonomiska krisen i Sverige med rötter både i 70-talets kriser och i 80-talets devalveringar, löneglidning, inflation, bostadsbubbla och bankkris. Krisen späddes på av kronfall och höga räntor. Följden blev ju den 90-talskris som bland annat medförde att 300 000 jobb försvann för våra ungdomar. Denna nedgång satte även sina djupa spår i skolverksamheten där det kommunala realiserandet av nya nationella styrdokument skedde samtidigt som stora besparingar genomfördes i skolorganisationerna. Lärartätheten sjönk till en del, men återhämtade sig så småningom. Kringpersonal, som till exempel kuratorer och skolsköterskor decimerades kraftigt. Rektorernas tid för pedagogiskt ansvar minskade samtidigt som deras och lärarnas tid upptogs alltmer av administrativa sysslor. Mycket av besparingarna blev alltså till bestående nedskärningar, som nog måste anses stå för en del av skulden till de försämrade resultaten.

Skolverket redovisar i sin rapport i september 2009, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? att resultaten i grundskolan har försämrats betydligt sedan början av 1990-talet. Resultatet av analyserad forskning som belyser vad som kan ha orsakat försämringen visar på ett komplext pussel av faktorer som träder fram där den ökade segregeringen i samhället, den decentraliserade styrningen av skolan och den alltmer differentierade och individualiserade undervisningen alla har betydelse.

Nu börjar vi se avigsidorna av friskolereformen. Den segregation jag upplevde i England för drygt tjugo år ser vi nu komma på olika håll i Sverige. I PISA- undersökningen redovisas att länder med högre grad av konkurrens mellan skolorna inte når bättre resultat. När man nu i USA och England börjar uppleva de negativa effekterna, försvarar utbildningsministern systemet med fristående skolor i Sverige

En annan faktor är den stora flyktinginvandring som skedde under 90-talet och där många unga hade kort tid i svensk skola när mätningar gjordes.

När läroplanerna var beslutade av den borgerliga regeringen i början av 90-talet satte sig staten mer eller mindre på läktaren för att se hur kommunerna realiserade de nya styrdokumenten. Kommunerna var, enligt forskning, inte beredda på de förändringar som gjordes. Nu skall vi rusta svensk skola för de närmaste decenniernas nya utmaningar. Då torde det vara självklart även för politiker att analyser liknande Skolverkets utgör de legitima grunder från vilka förändringar skall ske.

De erfarenheter vi nu har av 1990-talets brister måste finnas med när alliansregeringens skolpaket, ett uppdrag direkt till rektorer och lärare att ta ansvar för, skall tolkas och omvandlas under 2011-12 till konkret verksamhet.

Det krävs pedagogisk kompetens för att omforma skolans samhällsuppdrag till verksamhet som leder till att elever når godkända resultat. Det ger därefter grund för kommunal samverkan över stuprörskanten och mer långsiktigt strategiska organisations-, kompetens- och ekonomibeslut.

Bo Sundström

Skolledare i Sandviken och Gävle under 1990-talet

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons