Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äntligen en skattesänkning för pensionärerna

Det är ett bra besked vi har fått från regeringen om skattesänkningen för pensionärerna. Det är en fråga som SPF har drivit länge och vi kommer inte att ge oss förrän hela skillnaden i skatt har tagits bort. Regeringens förslag ser jag snarare som en förväntad rättvisereform, skriver Hans Ström

Annons

Kampen har varit intensiv och konsekvent och satt just en sådan press på de ansvariga politiska partierna att frågan inte har kunnat gömmas undan, eller glömmas bort. Tretton år av enighet. Därför är det en historisk triumf för pensionärsorganisationerna.

Bostadstillägget höjs från 5 000 kr till 5 600 kr, gäller 290 000 pensionärer.

Vi välkomnar att taket i bostadstillägget höjs efter att ha varit oförändrat i tio år samtidigt som bostadskostnaderna har ökat. Det föreslagna tillskottet är bra – men även efter denna höjning kommer många seniorer att ha en boendekostnad som vida överstiger taket.

För att bostadstillägget ska hamna i paritet med en nyproducerad tvårumslägenhet så behöver taket höjas till omkring 8 000 kr. Om det tar ytterligare tio år till nästa höjning så blir detta ett stort problem.

Fortfarande är cirka 355 000 pensionärer att hänföra till så kallade fattigpensionärer. Innebär förslagen att detta begrepp kan ”skrotas”? Notera LO:s ordförandes uppfattning att ingen människa kan leva på en lön på 15 000 kr i månaden (trots jobbskatteavdrag).

Hela pensionssystemet måste förändras, så att vi får pensioner som går att leva på. Men det lär bli svårt. SPF är lika övertygade som i skattefrågan: Pensionssystemet måste förändras så att det blir rättvist, så att det levererar pensioner som det går att leva på.

Kan vi pensionärer utnyttja den omständigheten att cirka 27 procent av väljarkåren är över 65 år?

Vad som vi verkligen saknar i budgeten är seriösa satsningar som skulle bidra till att höja livskvaliteten för alla seniorer. Jag hade förväntat mig att få se exempelvis en kvalitetssatsning på maten och måltiden i äldreomsorgen och resurser till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre mot influensa, lunginflammation och bältros.

Det skulle också behövas kraftigt ökade forskningsanslag kring äldres sjukdomar och hälsa – ett forskningsområde som är sorgligt eftersatt idag.

Seniorerna har fått stå tillbaka i många budgetförslag under flera år. Det är på tiden att regeringen prioriterar en stor grupp i samhället som i många år betalat skatt och byggt upp vårt land.

Enligt förslag höjs skatten på investeringssparkonto, ISK. Bra förslag, enligt V, då skattehöjningen främst drabbar ”den tiondel av befolkningen som har högst inkomster, varav en majoritet är män”. Detta är fel.

Det finns drygt 1,8 miljoner ISK-konton omfattande cirka 280 miljarder kr. Det är således snarare fråga om ett folkrörelsekonto.

För kommande årgångar pensionärer finns dock fortfarande möjligheten och medvetenheten att spara på egen hand till pensionen. Under många år har vi svenskar kunnat spara privat till pensionen under skattemässigt fördelaktiga former.

Denna möjlighet försämrades avsevärt för ett par år sedan när avdragsrätten på privat pensionssparande avskaffades. Som ett alternativ infördes investeringssparkontot för fem år sedan. Hundratusentals svenskar började då att pensions spara i ISK.

Detta är i dag den mest fördelaktiga sparformen för människors framtida privata pension och är högst nödvändigt. Detta bör därför uppmuntras, inte bestraffas genom högre skatt.

Tvärtemot detta föreslår promemorian en höjning av skatten på bland annat ISK. Det skickar mycket underliga signaler om vikten av att spara pengar, särskilt till ens framtida pension. SPF stöder därför inte promemorians förslag om höjd beskattning av sparande på ISK.

Ungefär hälften av pensionärerna betalar fortsatt högre skatt år 2018. Dessutom införs skattesubvention för löntagare för fackföreningsavgift, en form av skattesänkning för löntagare som pensionärer inte får del av.

Vi vet ingenting om eventuella höjningar av skatten till kommuner och landsting, samt eventuella taxehöjningar.

Vad är bra respektive mindre bra med budgetförslaget? Vilka frågor vill organisationen arbeta för inför valet 2018?

På regional nivå måste vi försöka få bättre villkor när det gäller kostnader gällande förskrivningar och tillhandahållande av hjälpmedel.

Det kan inte vara rimligt att bostadsorten ska bestämma om man får hjälp eller inte. Tyvärr sticker Region Gävleborg ut på ett negativt sätt i flera frågor i den nyligen genomförda hjälpmedelsutredningen.

Hans Ström

distriktsordförande SPF Seniorerna Gästrikland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons