Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Bolånetaket riskerar motverka sitt syfte

+
Läs senare
Debatt

Sveriges bostadsmarknad fungerar inte. Grundproblemet är att det behövs en bättre mix av bostäder och ett större utbud där efterfrågan är som störst. Ekonomisk tillväxt förutsätter att människor kan förändra sitt boende för att möte nya behov, för att arbeta eller studera på en annan ort. Det förutsätter också att näringslivets rekryteringsmöjligheter inte begränsas av brist på bostäder.

Mäklarsamfundet har undersökt konsekvenserna efter två år med bolånetaket. Det infördes för att möta den starka prisutvecklingen på bostäder, den allt högre belåningsgraden på bolån och för att öka konsumentskyddet. Bolånetaket innebär ett krav på minst 15 procents kontantinsats för nya lån med bostaden som pant.

Vår undersökning visar att bolånetaket till viss del har gett önskade resultat. 85 procent av Gävleborgs fastighetsmäklare menar att taket haft stor påverkan. Bostadsmarknaden har blivit lugnare med något längre förmedlingstider och bankerna mer restriktiva. Belåningsgraden bland svenska hushåll har dämpats. Prisutvecklingen har legat på en relativt stabil nivå och det görs ungefär lika många försäljningar som tidigare. Det är dock svårt att helt renodla effekterna av bolånetaket då de senaste åren präglats av ekonomisk oro i vår omvärld som påverkat svensk ekonomi.

Bolånetaket har också haft oönskade resultat. Vid ett högt prisläge och en efterfrågan högre än utbudet borde det byggas mer. Så fungerar det i andra länder. Men inte i Sverige. Här minskar istället bostadsinvesteringarna från en redan låg nivå till en ännu lägre. Detta ökar snarare priserna på nybyggnation med ökade kostnader för konsumenterna som följd.

Därtill slår bankernas krav olika mellan konsumenter och län. Det har skett en förskjutning mot att bedöma om man klarar kontantinsatsen snarare än att bedöma betalningsförmågan. Unga och de med låga inkomster drabbas hårdast. 62 procent av Gävleborgs mäklare upplever att dessa grupper mer eller mindre försvunnit från marknaden. Konsekvenserna blir ännu tydligare för de som bor i regioner med lägre tillväxt och som saknar föräldrar som kan belåna sina egna bostäder för att hjälpa till. Krav på högre kontantinsats gör att fler tar hjälp av dyrare blancolån och andra dyrare lån för att komma in på bostadsmarknaden.

Bostadsmarknaden behöver sunda och stabila förutsättningar. Det måste också finnas en sund balans mellan att spara, låna och att amortera. Amortera är många gånger ett bra sparande. Ingen är betjänt av en osund skuldsättning eller av att andelen amorteringsfria lån ökar från dagens höga nivåer.

Bolånetaket riskerar att motverka sitt eget syfte, och dess positiva effekter får inte gå förlorade av ett antal negativa. Därför tycker vi att det är angeläget att Finansinspektionen bättre följer upp olika gruppers påverkan av bolånetaket och analyserar regionala skillnader. Och inte minst den fokusförflyttning i kreditprövningen som för många hushåll medfört ökade bolånekostnader.

Bolånetaket får inte ha en utformning som på sikt påverkar flyttmönster och skapar nya inlåsningseffekter på såväl bostads- som arbetsmarknaden.

Ingrid Eiken, VD
Mäklarsamfundet

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons