Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Gävles lärare är värda mer

+
Läs senare
Debatt

Högskolan i Gävle har två år i rad fått ställa in inriktningen Grundlärare 4-6 på grund av få sökande, skriver Metta Fjelkner och Karin Ahlgren.

Lärarnas löneutveckling under ett yrkesliv ser bekymmersamt ut. Skillnaden mellan ingångslön och slutlön är liten vilket är förödande för ett yrke med lång utbildning. Med all önskvärd tydlighet visar det att huvudmännen för den svenska skolan ännu inte inser att de håller Sveriges framtid som kunskapsnation i sin hand vid förhandlingsborden där lärarnas löner sätts.

Undersökningen Läraryrket – En stor livsuppgift med låg livslön, som Lärarnas Riksförbund presenterar i dag på Skolans dag den 4/9, visar att lärarnas löner skiljer sig kraftigt över riket, men genomgående ligger de lågt jämfört med andra jämförbara yrken. Undersökningen visar också vilka stora rekryteringsproblem skolorna i Sveriges kommuner snart kommer att få.

För vad lockar en blivande högskolestudent med fallenhet för matematik till läraryrket i Gävle när medellönen för en civilingenjör i början av sitt yrkesliv är 34 633 kronor medan ingångslönen för en gymnasielärare här är 23 500 och slutlönen ligger kring 35 000 kronor?

1982 fanns nio förstahandssökande till varje plats på ämneslärarutbildningen i samhällsvetenskapliga ämnen, i dag finns det knappt en!

Detsamma gäller lågstadielärarutbildningen, där det grundläggande arbetet görs med att få eleverna att börja sin kunskapsresa med hjälp av skriv- och läsinlärningen. Där fanns över sju sökande till varje plats, idag fylls knappt dessa platser på lärosätena.

Högskolan i Gävle har två år i rad fått ställa in inriktningen Grundlärare 4-6 på grund av få sökande.

En stor andel gymnasieungdomar överväger att bli lärare. Många av dessa tillhör också de med högst meritvärden, det vill säga de som med störst sannolikhet kommer att vara mycket framgångsrika i sina högskolestudier. Men tyvärr visar det sig att dessa elever till sist ändå väljer bort lärarutbildningen, till stor del beroende på den dåliga lönen.

En lång akademisk utbildning innebär, förutom studielån, att man går miste om ett antal årsinkomster. Detta måste kompenseras under tiden i yrket så att det – i ett livslöneperspektiv – inte blir en förlust att utbilda sig. I den situationen är läraryrket tyvärr idag.

Lärarnas Riksförbunds kräver att:

• Tydliga steg tas mot att återupprätta lärarnas löneläge

Lång och specialiserad utbildning måste vara lönsam. Läraryrket är ansvarsfyllt, avancerat och komplext. Radikala lönesatsningar behövs nu för lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Nu är det upp till centrala parter att visa att skolan är ett prioriterat område.

Även om det är medling i lärarnas avtalsrörelse så har arbetsgivarna alla möjligheter satsa på lärarna i gymnasiet och grundskolan. Det finns inget som hindrar att man satsar på att höja lärarnas löner i gymnasiet och grundskolan. Det handlar bara om viljan. I dag startar många lärare sitt yrkesliv med en lön på strax över 20 000 kronor i månaden. Detta ska jämföras med andra akademiska yrken, med lika lång utbildningstid, som startar vid 30 000 kronor i månaden.

• Tydliga karriärsteg ska införas för lärare

Lärare måste erbjudas möjligheten att utvecklas inom sitt yrke. Det bör inrättas fasta karriärsteg för lärare. Legitimerade lärare ska kunna avancera till förste lärare och/eller till lektor. Karriärstegen ska vara tydligt definierade i skollagen och innebära kraftigt höjd lön.

Trots många försök att på olika sätt sluta avtal som ska bidra till en uppvärdering av lärarlönerna så har Lärarnas samverkansråd misslyckats. Vi har prövat långa och korta avtalsperioder, med fastställda lägstanivåer och utan, avtal som i ännu större grad ska belöna goda resultat, men ingenting har burit frukt. Nu måste vi se en skillnad.

Samtidigt visar internationell forskning att ju bättre betalda lärare, desto bättre studieresultat. Lärarna försöker förmedla de stora kunskaper som Sverige behöver till alla elever. Då kan man fråga sig på vilket sätt lärarnas värdesätts av arbetsgivarna ute i landets kommuner.

Det krävs onekligen ett Lärarlönelyft nu. Sverige behöver det och de enskilda lärarna behöver det. Vi behöver alla höja vårt kunskapsläge och våra prestationer – och det är inte gratis.

Metta Fjelkner

Ordförande för Lärarnas Riksförbund

Karin Ahlgren

Lärarnas Riksförbund i Gävle

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons