Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hög tid att öka jämställdhetstakten

Arbetslivet är dessvärre inte jämställt. Löneskillnaden mellan kvinnor och män har bara minskat med 3,5 procentenheter under de senaste 20 åren. Det går ofantligt långsamt mot ett jämställt arbetsliv, skriver Mia Aho Wahlberg och Stefan Wiborgh.

Annons

För att jämföra skulle det ta 91 minuter att borsta tänderna om man gör det i jämställdhetstakt. En vanlig arbetsdag skulle pågå i 15 dygn. Med den takten kommer inte heller våra barns arbetsmarknad att vara jämställd. Det kan vi aldrig acceptera. Vi måste helt enkelt öka jämställdhetstakten.

En kvinnlig privatanställd tjänsteman tjänar i genomsnitt två miljoner mindre än sin manliga kollega under ett arbetsliv. En syster tjänar två miljoner mindre än sin bror, bara för att hon är kvinna.

Vi har också ett samhälle där kvinnor inte blir chefer i lika hög grad som män, trots att undersökningar visar att de vill det i lika stor utsträckning. Att kvinnor och män ska ha tillgång till makt och inflytande på alla nivåer i samhället, på lika villkor, är en grundläggande demokrati-, och rättvisefråga.

Ändå är fördelningen på beslutsfattande positioner inte i närheten av att vara jämställd.

Kvinnor återfinns genomgående på lägre befattningsnivåer än män inom alla sektorer. I Gävleborg är drygt en av tio vd:ar kvinnor, enligt statistik från Almi Företagspartner. Siffran har ökat från elva till tolv procent mellan år 2013 till 2017.

Med så pass tydliga siffror kan man knappast prata om slumpen. Kvinnor får helt enkelt inte samma möjlighet att göra karriär och utvecklas på det sätt de har rätt till i arbetslivet. Det är i grunden mycket orättvist och det får stora konsekvenser, inte minst hämmar det utvecklingen av näringslivet och därmed också länet i sig.

Unionen ser tre viktiga spår för att öka jämställdhetstakten här och nu:

1. Att arbetsgivare varje år genomför lönekartläggningar och analyser. Efter ett år med de nya bestämmelserna i diskrimineringslagen som säger att alla företag med anställda ska göra en lönekartläggning varje år, visar det sig att långt ifrån alla företag följer regelverket. Knappt sex av tio företag hade genomfört eller planerade att genomföra en lönekartläggning under 2017 enligt en undersökning Unionen nyss släppte. I mer än hälften av fallen där man gjorde en lönekartläggning och analys ledde arbetet till konkreta resultat och åtgärder. Oftast handlade det om att justera upp kvinnors löner.

2. Att arbetsgivarna skaffar tydliga rutiner för ett föräldravänligt arbetsliv. När arbetslivet ännu inte är fullt ut föräldravänligt hamnar många kvinnor på efterkälken, både i löne- och karriärutveckling. Unionen verkar därför både för en attitydförändring i arbetslivet gällande graviditet och föräldraskap och ett jämnare uttag av föräldraledigheten och ansvarstagande för barn mellan kvinnor och män.

3. Att arbetsgivarna jobbar för en jämn könsfördelning bland chefer och i styrelser. Det finns en rad enkla steg till jämn könsfördelning bland chefer och styrelseledamöter, så att kön inte avgör din karriär. Det bör också finnas en rekryteringspolicy som uttalat förväntas leda till en jämnare könsfördelning. Ett aktivt föräldraskap ska inte heller vara ett hinder för chefskap.

Detta är några exempel på hur vi kan vi öka jämställdhetstakten i Gävleborg. Nu tar vi oss i kragen och sätter igång.

Unionen Gävleborg

Mia Aho Wahlberg, regionchef

Stefan Wiborgh, ordförande regionstyrelsen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons