Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Klimatdebatten är inte över

+
Läs senare
/
Debatt

Som riksdagsledamot har jag stött på de mest chockerande fall av okunnighet och ensidighet bland de som debatterar klimatfrågan, skriver Josef Fransson, SD.

”Debatten är över”, upprepas slentrianmässigt när någon påtalar osäkerheterna i klimatvetenskapen. De höga brösttonerna kring klimatmötet i Paris aktualiserar dock åter frågan i vilken utsträckning människan påverkar klimatet. De flesta förefaller vara överens om att jordens medeltemperatur har ökat några tiondels grader på dryga hundra år och att människans utsläpp av koldioxid är en bidragande orsak, men debatten handlar inte om det, utan förmågan att förutspå klimat och temperaturer i framtiden.

Jag undrar ibland hur många av dem som i moraliserande ton deltar i klimatdebatten som verkligen har satt sig in ens i grunderna av vetenskapen. Som riksdagsledamot har jag stött på de mest chockerande fall av okunnighet och ensidighet bland de som debatterar frågan.

Jag påstår mig inte vara någon auktoritet på området, men likväl har jag läst in mig på den stundtals ganska torra och tråkiga vetenskapliga litteraturen, samtidigt som jag kontinuerligt följer utvecklingen gällande nya rön. I sammanhanget har jag lagt störst vikt vid vad erkända vetenskapsmän på båda sidor av debatten faktiskt är överens om, vilket nog är mer än de flesta tror.

Det råder en enorm diskrepans mellan aktivisternas och medias förenklade katastroflarm och den mycket komplicerade och osäkra verkligheten. Det så kallade ”tvågradersmålet” är en befängd politisk konstruktion som är fullständigt inkompatibel med vetenskapen.

Det finns tveklöst god vetenskap som tyder på att fortsatta utsläpp kommer att höja jordens medeltemperatur, men osäkerheterna är fortfarande betydande om hur mycket och hur det kommer att samverka med andra klimatpåverkande naturliga fenomen.

Datormodellerna, som man i ett par decennier skrämt upp världen med, har visat sig vara tämligen odugliga instrument att förutspå framtidens klimat. Nästan samtliga projektioner har överskattat uppvärmningen, inte minst i den för klimathypotesen så viktiga övre troposfären vid ekvatorn.

Där förutspådde modellerna den mest påtagliga uppvärmningen, men istället har uppvärmningen där blivit ytterst blygsam. Trots rekordstora utsläpp har vi nästan två decennier bakom oss utan signifikant uppvärmning. Låt mig krasst konstatera att debatten inte är över.

En helt central aspekt som klimataktivister ofta förbigår är att det ligger ett enormt mänskligt lidande i vågskålen för att ställa om världens ekonomi på det sätt de föreslår. Det brukar sägas att det är jordens fattiga som drabbas hårdast av ett förändrat klimat, men man inser inte att deras utsatthet har sin grund i just fattigdomen.

Den förordade klimatpolitiken kommer att kosta astronomiska summor som istället borde användas till teknikutveckling och fattigdomsbekämpning.

Framtiden är oviss, men de förhöjda halterna koldioxid har hittills varit en välsignelse för vår planet där jorden blivit grönare och skördarna blivit större till följd av växternas större tillgång till koldioxid. Om ett par decennier så tror jag att vi ser tillbaka på dagens katastroflarm med häpnad.

Josef Fransson, SD

riksdagsledamot

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons