Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Lärlingar måste bli vanligare

+
Läs senare
Debatt

Det finns fungerande lärlingssystem inom vissa branscher men det tillhör fortfarande ovanligheterna i Sverige. Det måste vi ändra på, skriver Per-Åke Fredriksson och Christer Nylander, FP.

Att gå som eller att ta emot en lärling tillhör fortfarande ovanligheterna i Sverige. Vanligast är det inom branscher och yrken som är så smala att yrkesutbildning saknas eller är ovanligt. Inte sällan har det varit enskilda småföretagare som på egen bekostnad utbildat unga, ofta under flera år, innan de är fullvärdiga medarbetare.

Sedan Alliansen tog över makten 2006 har stödet för dessa företagare utvecklats och det finns flera möjligheter för dem att få stöd i såväl undervisning som finansiering. Sedan 2008 finns lärlingsutbildning på gymnasiet och sedan årsskiftet kan företag få ekonomiskt stöd för handledning och utbildning på arbetsplatsen inom ramen för så kallade yrkesintroduktionsavtal. Här i Gävle har till exempel Swedish Steel Yachts AB (SSY) tillsammans med Vuxenutbildningen i Gävle och Lärlingsutbildning för vuxna, nyligen tagit emot 10 elever.

För företag, så som Swedish Steel Yachts AB, som verkar inom en relativt smal bransch, med helt ny teknik som tidigare inte satts i produktion, är lärlingar ett utmärkt sätt att få kunnig personal. På samma sätt är det ett utmärkt sätt att lära sig ett yrke, för såväl unga som äldre som vill byta spår. Går man dessutom som lärling inom ramen för gymnasieskolans yrkesinriktade kursplaner så får man betyg och en kvalitetssäkrad utbildning.

Samtidigt måste vi politiker vara uppmärksamma på att dessa reformer ännu är långt från mål. Det är ett i stora dela nytt system – med tillhörande barnsjukdomar. Bland annat behöver vi hitta en bra balans mellan yrkesutbildning med hög kvalitet och överkomliga villkor för företagen. Ställer vi för höga krav på företagen vad gäller att avsätta tid för handledning och utbildning kommer intresset bli för svagt. Ställer vi för låga krav kommer de unga inte att få den kvalificerade utbildning de har rätt till.

Detta gäller inte bara politiker på riksnivå som lagstiftare och finansiärer utan även politiker på kommunal nivå, som huvudmän för skolan och som stora arbetsgivare. Inom den gymnasiala lärlingsutbildningen höjde vi i höstens budgetproposition anordnarbidraget rejält. När det gäller yrkesintroduktionsavtalen så är det för tidigt att uttala sig om – avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer har bara så smått börjat skrivas – men även där kommer vi förmodligen att behöva göra ändringar så småningom för att säkerställa hög kvalitet för de unga och intresse hos arbetsgivarna.

Inom några branscher finns som sagt redan fungerande lärlingssystem. Men det behövs mer, lärlingar måste bli ett mycket vanligare inslag på svensk arbetsmarknad om vi ska få ner arbetslösheten bland unga.

Per-Åke Fredriksson, FP

riksdagskandidat Gävleborg

Christer Nylander, FP

riksdagsledamot arbetsmarknads- och utbildningsutskottet

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons