Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Legal jakt hotar inte en enda art i Sverige!

+
Läs senare
Debatt

Människor som lever med en stor björnstam i sin vardag har alltså äntligen fått inflytande över rovdjursförvaltningen. Det tycker Svenska Jägareförbundet är positivt! skriver Johan Lundberg, Jägareförbundet.

Replik till Rovdjursföreningen: Rovdjursföreningens debattartikel fokuserar på helt fel saker när de kommenterar Artdatabankens rödlista, som presenterades förra veckan. Rödlistan har blivit synonym i det allmänna vetandet med hotade djur. Och det är detta som är problemet.

Föreningens representanter gör bevarandearbetet en stor otjänst genom att, precis som Artdatabanken, fokusera på de stora rovdjuren när listan presenteras.

All medierapportering kom att handla om björnen, trots att Artdatabanken själv säger att björnstammen inte är hotad. Inte heller licensjakt anses vara ett hot mot något av de stora rovdjuren! Ändå fokuserades rapporteringen på jakt.

Legal jakt utgör inte ett hot mot en enda art i Sverige. En sökning i rödlistan på negativa påverkansfaktorer inom skogs- och jordbruk ger träff på tusentals arter. Ändå får jägarkåren stå i skottgluggen i medierapporteringen. Detta är tragiskt och flyttar fokus från de verkligt stora hoten mot biologisk mångfald.

Svenska Jägareförbundet driver sedan många år ett projekt för att rädda Europas mest hotade fågel, fjällgåsen. Andra grupper arbetar med att rädda fjällräven, vadare och återställa våtmarker med mera.

Den ständiga fokuseringen på de stora rovdjuren gör att hela naturvårdsarbetet får en kraftig slagsida och resurser som skulle behövas för verkligt hotade arter läggs på de stora rovdjuren som redan har en gynnsam bevarandestatus.

Det finns ingen forskare eller myndighet i Sverige som anser att björnstammen på något sätt är hotad fastän den nu finns med på listan.

Svenska Jägareförbundet menar allvar med att rödlistningen av björnen visar att förvaltningen fungerar. Vi har idag mer än dubbelt så många björnar i landet som krävs för gynnsam bevarandestatus.

Rödlistan har fem olika kriterier för att bedöma om en art ska rödlistas. Den som ger högst hotklass gäller. Ett av kriterierna är minskande population. Eftersom en minskning av en arts individer, oavsett från vilken nivå, utgör grund för rödlistning är björnens återkomst ett bevis för att förvaltningen fungerar.

Samhället, det vill säga medborgarna i de björntätaste områden har önskat en minskning av antalet björnar. Staten, via länsstyrelserna, har tyckt lika dant och därför satt en ambition om att minska antalet djur – från en hög nivå till en något lägre.

Människor som lever med en stor björnstam i sin vardag har alltså äntligen fått inflytande över rovdjursförvaltningen. Det tycker Svenska Jägareförbundet är positivt!

Johan Lundberg

Länsordförande, Jägareförbundet Gävleborg

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons