Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Negativa attityder till äldre arbetskraft

+
Läs senare
Debatt

Sådana fördomar och myter måste bekämpas, skriver Jöran Rubensson, Ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF.

Hur vi ska klara framtidens pensioner och äldreomsorg står med rätta högt upp på den politiska dagordningen. Att vi lever längre och blir allt fler äldre är positivt, men uppfattas ofta som ett problem eftersom påfrestningarna ökar på pensionssystemet och de offentliga finanserna.

För att råda bot mot detta vill statsminister Fredrik Reinfeldt att vi ska arbeta betydligt längre upp i åldrarna. Men Sverige ligger verkligen inte på framkant i fråga om att underlätta för äldre att stanna kvar i arbetslivet. Varken när det gäller att motverka åldersdiskriminering, ta till vara den seniora kompetensen eller anpassa ledarskap och arbetsorganisation till de äldres behov. Där har länder som Tyskland och Finland hunnit betydligt längre.

För trots att dagens äldre är friskare och mer välutbildade än tidigare generationer är relativt få svenskar positivt inställda till äldre på arbetsmarknaden. Det bekräftar en färsk undersökning som AMF tagit fram i samarbete med Novus. Endast 18 procent skulle vara ganska eller mycket positiva till en chef som är 75 år. Och bara 19 procent skulle ställa sig positiva till en 75-årig statsminister! Attityderna till äldre skiljer sig också åt mellan olika yrkesgrupper. Medan 61 procent uppger sig vara ganska eller mycket negativa till en förskollärare som är 75 år, är bara 16 procent ganska eller mycket negativa till en skådespelare i samma ålder.

För några veckor sedan kom även Arbetsmiljöverket med en rapport som visar att arbetsgivarna fortfarande är okunniga om vad äldre kan tillföra arbetslivet. Sådant som erfarenhet, överblick, prioriteringsförmåga och hög arbetsmoral. I rapporten dementeras också fördomar som att äldre skulle vara mer frånvarande från arbetet och att med stigande ålder minskar förmågan att lära sig ny teknik. Forskning visar att den genomsnittliga arbetsproduktiviteten bevaras långt upp i åldrarna. Produktiviteten bland akademiker ökar till och med.

Riksförsäkringsverket gjorde redan 2001 en studie av arbetsgivarens attityder gentemot äldre. Sju av tio arbetsgivare uppgav att de aldrig anställde någon över 50 år och varannan ansåg att äldre inte är lika anpassningsbara som yngre. Dagens Industri gjorde 2004 en motsvarande enkätundersökning som visade att endast en (1) procent av de nyanställda 2004 hade fyllt 50 år. Företagarna trodde inte att äldre kan lära sig nya saker och att de är svårare att styra. Och dåvarande fackförbundet HTF gjorde ungefär samtidigt en undersökning som visade att fler känner sig negativt behandlade i jobbet på grund av sin ålder än för att de råkar tillhöra fel kön.

Begreppet ageism myntades i slutet av 1960-talet av en amerikansk psykiater. I Sverige har det översatts till stereotyper om föreställningar (diskriminering) som utgår från en människas ålder. Sådana fördomar och myter måste bekämpas, bland annat med lagstiftning mot åldersdiskriminering i arbetslivet. Men det räcker inte. Attityder är djupt rotade och kräver fler insatser för att förändras. Om statsministerns önskemål ska infrias är frågan vilka ytterligare åtgärder regeringen ämnar vidta EUs Äldreår 2012 för att vi ska komma till rätta med ogrundade attityder mot äldre arbetskraft.

Jöran Rubensson
Ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons