Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Nu är det dags för kunskapsstyrd vård

+
Läs senare
Debatt

Svante Lönnbark,
landstingsdirektör, svarar på en debattartikel från Vårdförbundet Gävleborg.


Vårdförbundet undrar när det är dags för en kunskapsstyrd vård.
Det är oroande att frågan ställs.Inte för att svar saknas utan för att Vårdförbundet tydligen har ett behov av att undra. Ser inte Vårdförbundet det arbete som i flera år har bedrivits i den här riktningen, inser inte Vårdförbundet att kunskapsstyrd vård består av en mängd olika pusselbitar, och förstår inte Vårdförbundet behovet av att bygga en stabil och långsiktigt hållbar grund? Svaret på frågan är givetvis ”nu”, nu är det dags, och det syns tydligt i vårt sätt att arbeta. Jag ska göra mitt bästa för att sammanfatta mycket av det vi gör för den kunskapsstyrda vården.

Landstinget är en verksamhet i ständig utveckling, men vår organisationsförändring började 2006 med ett resonemang om långa kliniker och ett intensivt arbete för att skapa det ekonomiska utrymme vi behövde för att kunna göra stora förändringar. Vi skapade inte bara en kostnadsutveckling som var den bästa i landstingssverige utan också en helt ny organisation. Den bygger inte på geografi och gammal vana utan på processutrymme, samband och länsperspektiv. Divisionsorganisationen beslutades av en enig styrelse hösten 2006 efter att mer än 1 000 medarbetare gett sina synpunkter. För oss i landstinget Gävleborg är detta byggstenar i grunden för kunskapsstyrd vård.

2007 startades den nya organisationen och bedrevs parallellt med den gamla. Funktioner inrättades, chefer rekryterades. Politiken tog fram hela landstingets gemensamma måldokument Ett livskraftigt Gävleborg där grundläggande begrepp som helhet och hållbarhet etablerades och förklarades. Utifrån måldokumentet formulerades landstingsandan där fler förhållningssätt görs tydliga. Här är några av de centrala begreppen likvärdighet och överenskommelse. För oss i Landstinget Gävleborg är detta byggstenar i grunden för kunskapsstyrd vård.

I år jobbar vi med att fylla strukturen med rätt innehåll. Strokeprocessen är ett exempel, reumatologiprocessen en annan. Vårt genomgripande effektiviseringsarbete hör också hit – genom det skapar vi förutsättning för att ta hem verksamhet som vi i dag överlåter på andra, skapa likhet över länet och utjämna de olikheter som den gamla organisationen tillät uppstå. Politisk ledning och tjänstemannaledning har jobbat med framtidsscenarion och landstingsstyrelsen har infört ett nytt sätt att jobba med prioriteringar som kommer att ge omedelbar påverkan på verksamhetens inriktning. Tre nyckelbegrepp är förebyggande arbete, gränslös samverkan och ordnat införande/utmönstrande av metoder och preparat. För oss i Landstinget Gävleborg är detta byggstenar i grunden för kunskapsstyrd vård.

Ytterligare en byggsten kan styrelsens befolkningsdialoger bli. I höst är en rad träffar inbokade och även om inte upplägget är klart finns det förstås spännande frågor att föreställa sig – hur ser du på begrepp som kvalitet och likvärdighet? till exempel. Nischning är ett annat begrepp som förtjänar att pratas om i sitt sammanhang – tanken är ju att vissa saker behöver finnas ofta och nära medan annat kan finnas sällan och samlat.

Sedan får vi inte glömma samarbetet med Högskolan i Gävle som tar sig en rad olika uttryck. Vi lånar studenters expertkunskap – just nu får två av divisionerna hjälp med sin interna logistik av två duktiga studenter. När våra sjuksköterskor vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor är det inte bara den enskilda individen som får ett rejält kunskapslyft utan organisationen som helhet. Samtidigt bygger vi en utvecklad samverkansorganisation med klinisk lektor och kliniska adjunkter som innebär att det finns en naturlig förbindelselänk mellan högskola och landsting. Också våra 21 doktorander bidrar förstås till landstingets kunskapsuppbyggnad. För oss i Landstinget Gävleborg är detta byggstenar i grunden för kunskapsstyrd vård.

Allt detta har hänt eller pågår just nu i Landstinget Gävleborg. Ändå känns det som att jag bara skrapat på ytan, jag har inte nämnt något om arbetet med patientsäkerhet, samverkansavtal, processerna som skapats utifrån arbetet med öppna jämförelser eller samhällsmedicins verksamhet. När det gäller ambulansverksamheten och PCI-labbet kan man verkligen prata om processarbete och kunskapsstyrning – jämför gammelvärldens ambulanstransporter med dagens rullande akutmottagningar! Och regionfrågan har jag inte ens snuddat vid trots att den kommer att vara central i vårt fortsatta arbete. Men för att sammanfatta jobbar vi på många fronter samtidigt och många människor är med och fogar samman våra byggstenar. Det som kan vara intressant för just Vårdförbundet är att många av de som bidrar till utvecklingen är sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. De bidrog med åsikter om nya divisionsorganisationen, de utbildar sig till specialister inom olika områden eller går vidare och blir doktorander, de är kliniska adjunkter, de medverkar i processflödena, i prioriteringsarbetet, i effektiviseringsarbetet. Tillsammans ser vi som jobbar i Landstinget Gävleborg hur den nya grunden läggs och etableras. Ett av våra mål är givetvis att varje dag bedriva en kunskapsstyrd vård. Vi är en bra bit på väg.

Svante Lönnbark, landstingsdirektör

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons