Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

En tveksam kultursatsning

+
Läs senare
Insändare

Flera av Sveriges kommuner satsar just nu miljontals kronor på att försöka bli Europas kulturhuvudstad 2014. Patric Moreau och Anders Mildner har bevakat åtta av de tio senaste kulturhuvudstadsåren och granskar i dag en satsning som blir allt mer tveksam.

Men är det verkligen värt pengarna, alla miljoner som satsas i denna ansökan och arrangemang? Frågan borde ställas – inte minst eftersom kulturhuvudstadsåret är långt ifrån den betydande kultursatsning som de svenska kommunerna vill få sina invånare att tro.

I stället är det ett marginaliserat projekt, fyllt av märkliga och ibland rent av tveksamma inslag, som dessutom ständigt kritiseras inom EU för att det inte uppfyller sina mål. Kulturhuvudstadsåret inrättades för att främja kulturellt utbyte och uppmärksamma Europas kulturella rikedom.

Visst, de utvalda städerna kan ofta visa att turismen och hotellnätterna ökar under arrangörsåret. Men hade inte vilken enskild konstutställning som helst i 250-miljonersklassen också gjort det? I de svenska kommunerna har oftast varken politikerna eller skattebetalare en aning om vad som egentligen har hänt på platser som Lille, Genua, Salamanca, Brugge eller Graz.

Borde de inte ha det, om man nu satsar så många miljoner av skattebetalarnas pengar?

När Patras, Grekland, – med viss försening – drog igång sitt kulturhuvudstadsår 2006, hade arrangemanget redan fått skarp kritik från EU. Faktum är att endast 16 procent av grekerna själva kände till att Patras höll i arrangemanget. Huvudstadsprojektet har som mål att intressera hela Europa. Men om det inte ens lockar folk i samma land – vem är det då till för? Lokalbefolkningen? Faktiskt inte heller det, alla gånger.

I Cork, Irland, 2005 kände sig invånarna så bortkopplade från hela processen att de spontant satte samman en motståndsrörelse, ”Where’s Me Culture?”. Flera hundra av stadens kulturarbetare lanserade egna kulturaktiviteter i protest mot kulturhuvudstadsledningens tunna program. 2004 kom den hittills enda rapporten som granskat kulturhuvudstadsåren. Kritiken var svidande. Den kulturella dimensionen i satsningarna sägs ha överskuggats av politiska ambitioner. Städerna, visar det sig, har inte ens klarat av att uppfylla målen de själva har satt upp. Dessutom har den europeiska dimensionen, det vill säga själva tanken med projektet, vanligtvis fallit bort.

Som ett resultat av rapporten har översynen och kraven på kommande års satsningar nu skärpts. Den stora frågan är dock om denna regions invånare vet till vilket sammanhang politikerna försöker sälja in staden till. Miljoner av deras skattepengar satsas ju trots allt på ett projekt, som inom EU mest är känt för att det nästan aldrig lyckas med sina föresatser. Och för att det till ett väldigt högt pris fixar i snitt tolv procent fler turistövernattningar. Inte för att det är så det brukar låta när städerna själva ska berätta om hur det gick.

I ett av de mer talande styckena i EU-rapporten ges ett barskt råd till framtida kulturhuvudstäder:

Ljug inte, överdriv inte, och basera resultaträkningen på realistiska studier.

Lika vanligt som det är med att städerna sätter upp orealistiska mål, lika vanligt är det nämligen att resultatet överdrivs rejält när året väl är över. Och det var väl inte så det var tänkt?

Jag hittade denna info på Sundsvalls Tidnings hemsida, publicerat där den 25/10 2007, 03:00

Vi har ju inte fått höra någon info om detta av våra kommunala styrelseledamöter. Det enda som sägs är att Stavanger och Liverpool just nu är kulturhuvudstäder.

Miljoner av deras skattepengar satsas ju trots allt på ett projekt, som inom EU mest är känt för att det nästan aldrig lyckas med sina föresatser.

Gillar kultur, gillar kommunal service ännu bättre!

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons