Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hennes diktsamling har bäring på dagens situation

Annons

 ”Landsflyktig/med den tunga packningen av kärlek”, som hon senare skrev i en dikt, kom hon till Sverige med sin mor i maj 1940. Det var i sista stund. Hon hade redan fått en inkallelseorder till ”arbetsläger” – det kunde också stavas gaskammare. Sverige var ett ogästvänligt land och i princip stängt för flyktingar. Men Selma Lagerlöf och prins Eugen fanns med i en grupp som lyckades rädda dem hit.

Femtioårig lärde hon sig svenska och fem år senare, i det nya hemlandet, publicerade hon sin första diktsamling. Dessutom översatte hon svensk lyrik till tyska – Edith Södergran, Karin Boye, Johannes Edfeldt, Gunnar Ekelöf, Karl Vennberg, Erik Lindegren… Det blev ett halvdussin samlingar av svensk poesi som gavs ut i Tyskland. Hon skrev på nätterna för att inte störa sin psykiskt sjuka mor, som hon vårdade, och själv var hon periodvis intagen på mentalsjukhus; båda hade traumatiska upplevelser bakom sig. 1966 fick hon, Nelly Sachs, nobelpriset i litteratur. Fyra år senare gick hon bort.

Inte minst hennes diktsamling ”Flykt och förvandling” från 1959 har bäring på dagens situation, med miljoner människor på flykt undan terror i Mellanöstern och Nordafrika. I Rolf Mobergs tolkning från tyskan: 

”Kommer någon/ fjärranifrån/ med hundens rörelser/ eller/ kanske råttans/ och det är vinter/ så kläd honom varmt/ kan vara så/ han har eld under fotsulorna/ (kanske red han/ på en meteor)/ så banna honom ej/ om din matta ropar genombränd.

En främling bär alltid/ sitt hemland i famnen/ som ett föräldralöst barn/ för vilket han kanhända/ inte söker annat/ än en grav.”

Kläd honom varmt, ge honom hopp, bränn inte den byggnad där han fått en madrass!

Barbro Sollbe

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons
Annons