Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jodå, jag är på plats

/

Annons

Karin Reneland, jag har tagit del av din insändare. Först och främst uppskattar jag att du gjort din röst hörd. Tack för det.

Insändare: Var finns stadsarkitekten?

Insändare: Rädda lönnarna vid Staketgatan

Mer läsning: Trädkramare protesterar mot nya busshållplatser i Gävle

Insändare: Helena Werre om lönnarna: Processen skött enligt gällande lagar och regler

Men jag vill dementera att jag varken tystnat eller upphört att engagera mig. Tvärtom! Allt syns däremot inte utåt. Planering och stadsbyggande är ett långsiktigt arbete där kvalitén i det byggda uppenbarar sig långt, långt senare.

Jag känner inte alls igen mig i din beskrivning att ”får tjänstemän och politiker härja fritt på samhällsbyggnads-kontor och i nämnden?”. Tvärtom!

Stadsarkitektuppdraget innebär att jag arbetar strategiskt, operativt och proaktivt i frågor som rör planering, stadsbyggnad, gestaltning och husbyggande. Jag arbetar huvudsakligen inom Samhällsbyggnad Gävle, men arbetar då och då som stöd åt kommunledningskontoret och med våra kommunala bostads-och fastighetsbolag och företagare med flera. Jag träffar också många olika föreningar på lunch- och kvällsmöten där jag berättar om planering och byggande som är på gång.

Som stadsarkitekt är det min roll att tillsammans med andra tjänstemän utreda och vägleda i olika ärenden och frågor, men det är givetvis våra demokratiskt tillsatta politiker som fattar beslut.

Stadsarkitekten förutsätts att utifrån sin yrkeskunskap och erfarenhet vara den som har överblick och kan fungera som uttolkare av stadens behov till fysisk form. Självklart hörs stadsarkitekten och ska höras i de viktigaste ärendena av väsentlig betydelse för en väl gestaltad livsmiljö, för människor som bor och verkar i Gävle.

Byggande av nya busshållplatslägen på Staketgatan, stadens yttre paradgata, är ett projekt som initierats och handlagts långt innan jag kom till Gävle som stadsarkitekt.

Jag är inte närmare insatt i projektet men har hört mig för och vad jag förstår så har olika lösningar prövats för att skapa minsta möjliga ingrepp i stadsbilden och bevara känslan av sammanhängande allé.

När det gäller min syn på Strömvallen och områdets betydelse för Gävle blev jag i oktober förra året intervjuad i en väl avvägd och längre artikel, av Maria Carlsson i Gefle Dagblad.

Strömvallen är ett mycket betydelsefullt karaktärsområde för Gävle, med en oerhört speciell och känslig miljö. Byggnaden och platsen in till Å-rummet med den stundtals magiska Boulognerskogen har det där extra som gör att den är berörande på ett mer allomfattande sätt.

Det gäller att tydligt väga allmänintresset mot enskilt intresse, samt väga vad Gävle, Gävleborna och besökare vinner med att området privatiseras med bostäder och vad som går förlorat för framtiden.

Det senare är ett perspektiv som kan öppna upp nya bilder inför ett beslut. Exempelvis, vad händer med upplevelsen av Boulognerskogen och Stadsträdgården när bostadsfasader från Strömvallen breder ut sig direkt mot Gavleån och intill konserthuset? Krymper eller växer parken då?

Jag tycker att kommunen fortsatt ska gå varligt tillväga när det gäller Strömvallen innan ett eventuellt slutgiltigt bostadsbyggandebeslut tas.

Med vänliga hälsningar

Helena Tallius Myhrman

stadsarkitekt Gävle kommun

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons
Annons