Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Koldioxiden är kanske inte alls problemet

+
Läs senare
Insändare

För någon vecka sedan fick vi veta att fritidsbåtägarna öser ut sin skit i sjöar och vattendrag. När miljöministern Åsa Romson hör detta reagerar hon med en gäspning. Hade det däremot varit koldioxidutsläpp där Sverige kommit så långt att ökade satsningar är bortkastade, hade hon reagerat direkt.

Kan hennes bristande engagemang när det gäller fritidsbåtar bero på att hon själv är ägare till en stor sådan?

Då vi hör att flertalet båtägare kommer att fortsätta kasta ut sin skit i vattnet frågar man sig vad vi har lagar till. När så de som inte vill följa lagen nästan får medhåll av Romson genom att hon i stället för att rikta sin vrede mot dessa anklagar kommunerna för att inte ha stationer där skiten kan lämnas av, måste vår reaktion bli att hon omgående lämnar regeringen.

Till saken hör också att de som förorenar är de som har stora båtar och därför ligger ute mycket. De har även sannolikt det gott ställt ekonomiskt och därför har råd att utrusta båtarna med tillräckligt stora tankar.

Jag minns själv när jag för cirka 30 år sedan flyttade ut på landet. Fastighetens avloppsanordning bestod av en trekammarbrunn. Efter en tid anade jag att det inte stod rätt till med avloppet. Vid högvatten i en näraliggande bäck trängde vatten in i trekammarbrunnen. Eftersom vatten kunde tränga in kunde det också tränga ut tänkte jag.

Kallade därför på hjälp från kommunen. Vi fann mycket riktigt att trekammarbrunnen läckte.

Jag blev därför beordrad att bygga om anläggningen. Det kostade 65 000 kronor. Detta gjorde jag utan att knorra eftersom det var en självklarhet för mig, med tanke på miljön.

Men problemen vad gäller våra vatten är ännu större än så. För några veckor sedan tog jag del av en rapport om nedsmutsningen av haven.

Det visar sig i denna att miljontals ton avloppsvatten, plast etcetera släpps och kastas ut från fartyg varje år. Största mängden kommer från de stora passagerar- och kryssningsfartygen.

I dag finns det två teorier om vad som påverkar jordens klimat. Den ena sägs vara koldioxidutsläppen och den andra påstås bero på solens variationer.

Oavsett vilken så är hotet mot våra hav kanske en ännu mer akut fråga än koldioxiden. Inte mindre i varje fall. Skulle det vara så att det är solens inverkan har vi slängt ut biljoner till ingen nytta och vi står inför en enorm katastrof om haven dör.

Haven kan omöjligen ta emot sådana enorma utsläpp någon längre tid utan att det får enorma följdverkningar. Att förhindra dessa utsläpp innebär en kostnad för båtägarna i första hand och borde därför omgående gå att realisera.

För Sveriges del borde i fråga om klimat- och miljö följande gälla.

1. Omgående förbud att släppa ut förorenat avloppsvatten eller andra objekt i vattendrag, sjöar och hav.

2. All baslivsmedel ska odlas i Sverige och inte inhandlas utifrån.

Vinst: Vi förhindrar en ofrånkomlig vatten katastrof.

Självförsörjning med baslivsmedel sänker koldioxidutsläppen enormt genom minskade vägtransporter. Landsbygden utvecklas och våra jordar ligger inte i träda.

Vår självförsörjning gör att vi därmed inte konkurrerar med odlingsbar jord i andra delar av världen.

Jordbruksstödet på cirka fem miljarder bör fördelas på jordbruksenheter inte större än femhundra hektar åker eller mjölkbesättningar på högst 80 mjölkdjur.

Att som hittills endast angripa bönderna för kväveutsläppen i våra vattendrag visar hur usel kunskapen är hos framförallt de politiker som påstår sig värna miljön.

Olle Ljungbeck

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons