Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krystade argument för vargjakt

/
  • Bilden togs vid vargjakten i Korsåreviret i januari 2011.

Annons

Länsstyrelsens motiveringar för beslutad licensjakt på vargarna i blybergsreviret är minst sagt krystade och långt ifrån relevanta för jakt på en skyddad art.

Naturvårdsverket har delegerat årets vargjaktbeslut till landets länsstyrelser och tjänstemännen vid Gävleborgs länsstyrelse anser att man måste skjuta Blybergsvargarna för att två lösdrivande jakthundar dödats av varg. Den ena redan i november 2014 och den andra i december 2015. Nu hör det till saken att vid länsstyrelsens egen inventering 2014/2015 fanns vare sig ett revirmarkerande vargpar eller vargvalpar i den varggrupp i Blybergsreviret som nu ska skjutas enligt licensjaktbeslutet. Familjegruppen inventerades först vintern 2015/2016.

Som skäl för licensjaktbeslutet anges förvånande nog även en redan död varg. Den vargen sköts i september nu i höst med hänvisning till 28 § i Jaktförordningen i samband med att den följde efter en lös älghund.

Länsstyrelsen anger också att vargarna orsakat besvär för tamdjursägare i området, trots att inga vargangrepp på tamdjur finns registrerade. Att vargar rört sig nära och i de glesa bebyggelser som finns i området och där orsakat oro bland boende, är också ett angivet skäl för att blybergsvargarna måste dödas.

En dödad jakthund i december 2015 som kan belastas Blybergsvargarna och en upplevd oro över att vargar visat sig för människor är de samlade och mycket tunna och ansträngda faktiska argument för ett licensjaktbeslut kan vi tycka och är mest ett utslag av tillmötesgående av en förväntan på vargjakt från de som inte vill ha varg på sina jaktmarker.

Det händer att jakthundar dödas när de konfronteras med varg. Vargens beteende är sådant och det vet alla jägare. Vargar försvarar sitt revir mot andra inkräktande hunddjur och det kan ses som ett oönskat men absolut inte onormalt beteende.

Att en redan dödad varg i Blybergsreviret utgör angivet underlag för länsstyrelsens licensjaktbeslut är analogt med myndighetens uppfattning om vargsituationen i länet. I sin inventeringsrapport vintern 2015/2016 anger Länsstyrelsen 5,8 föryngrande familjegrupper i Gävleborg och räknar då även in familjegruppen i Åmot, som dödades under licensjakten januari 2016.

I verkligheten var det således 4,8 familjegrupper, länsegna och delade med andra län, vid inventeringsperiodens utgång och på marginalen vad Gävleborg ska hysa, fyra familjegrupper. Detta enligt en överenskommelse i mellersta förvaltningsområdet och i praktiken ett beslut av åtta samverkande länsstyrelsers landshövdingar.

En högst rimlig andel av de minst 30 familjegrupper, eller 300 vargindivider, som det nationella beslutet omfattar. Därför vill vi påstå att licensjakten i Blybergsreviret är helt onödig och en ren eftergift åt ett kraftfullt påverkansarbete från jaktintresset och som Länsstyrelsens tjänstemän inte klarar av att stå emot. Ett licensjaktbeslut när det gäller en skyddad art som varg måste helt enkelt vara bättre sakligt motiverat.

Yvonne och Uffe Stridsberg

Naturvänner

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons
Annons