Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Metoden passar inte – än

+
Läs senare
Insändare

Svar till Paul Willén den 23/7.

Skogsstyrelsens utgångspunkt är att skogsbrukets förutsättningar ska vara långsiktigt hållbart både vad gäller produktion och miljö. Hållbart skogsbruk innebär att vi ska kunna tillgodose våra behov i dag utan att förstöra möjligheten för kommande generationer.

Det här motsäger inte att vi i framtiden ska kunna avverka minst lika mycket som vi avverkar i dag. Tvärtom! Skogsstyrelsen har sett över mycket ambitiösa produktionshöjande åtgärder i andra sammanhang.

Dessa håller nu på att anpassas gentemot skogsvårdslagstiftningens allmänna råd. Lagstiftarens målsättning är att förordningen både ska kunna accepteras av en bredare massa och tillämpas av skogsbruket.

Det finns en rad olika produktionshöjande åtgärder, såväl på kort som på lång sikt. Skogsgödsling, dikesrensning, askgödsling på dikad torvmark samt gödsling uppskattas ge, om de utförs på rätt sätt, ett förväntat resultat och en betydande ökad tillväxt inom cirka tio år.

Anläggning av till exempel bättre föryngringar, val av rätt trädslag för ståndorten, användning av förädlat skogsodlingsmaterial, nydikning samt kontroll av skadegörare som snytbagge rotröta och älg förvänts ge betydligt ökad tillväxt på 25-75 års sikt.

Totalt anser att nämnda produktionshöjande åtgärder ska kunna ge en 20-procentig tillväxtökning inom 50 år, jämfört med i dag.

När Skogsstyrelsen ska ge långsiktiga rekommendationer kring val av skogsskötselmetoder måste metoderna rimligtvis kunna utföras av den ”normala skogsägaren” och vägas mot begreppet hållbarhet.

Anläggning av bättre föryngringar med val av trädslag, förädlade plantor, dikesrensning samt kontroll av skadegörare anser vi vara förhållandevis acceptabla och billiga åtgärder som inte kostar mer än vad ”normal skogsskötsel” kostar.

Skogsgödsling, nydikning och askgödsling av dikade torvmarker, liksom föryngring med genetiskt modifierade trädslag är inte lika fullt ut acceptabla och idag heller inte alltid ekonomiskt försvarbara då de kostar mer än vad som kan sägas ingå i ”normal skogsskötsel”.

Balanserad näringstillförsel (BAG) som val av gödslingsmetod, som Paul Willén förespråkar är något vi har tittat på. Utmaningen med det är inte gödslingen i sig utan metoden. BAG är en arbetsintensiv metod som fodrar en djupare kunskap om gödsling än vad den genomsnittlige skogsbrukaren har.

BAG är en gödslingsmetod som ännu befinner sig på utvecklingsstadiet. Metoden har potential men innebär i dag en betydande investering av skogsägaren både i kunskap och pengar och kräver därför en garanterad hög tillväxt för att den ska gå ihop sig ekonomiskt. Vi har därför inte ansett det rimligt att ta med det i ett allmänt råd till Skogsvårdslagen nu.

Avslutningsvis kan sägas att det finns ett antal övergripande frågor som Skogstyrelsen alltid bär med sig: Hur mycket kan vi avverka utan att minska det svenska skogsbrukets hållbarhet? Hur påverkas skogens naturvärden? Vilka möjligheter finns att balansera produktion, miljö och andra intressen i skogen med ett intensivare skogbruk? Och hur kommer klimatförändringarna att påverka skogen och skogsbruket i framtiden?

Med utgångspunkten att skogsbrukets förutsättningar ska vara långsiktigt hållbara både vad gäller produktion och miljö har Skogsstyrelsens utmaning i översynen av de allmänna råden varit att hitta ”balanspunkten” mellan genomförbara metoder och en acceptans för dessa. BAG passar inte in där, än.

Pelle Stål

distriktschef Skogsstyrelsen

Gävleborgs distrikt

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons