Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minskad trygghet med "Trygghetens hus"

/
  • Ett snabbt ingripande av räddningstjänsten räddade trähuset vid Snus-Majas tomt 2005.

Annons

Det brann centralt i staden, på Smedjegatan, i trähusbebyggelsen från 1700-talet. Trots insatser av 157 brandmän från 20 räddningskårer blev inget kvar av Smedjegatan 28. Nr 26 blev svårt brandhärjat och flera intilliggande hus brand-, rök- och vattenskadades.

Branden hade börjat mitt i kvarteret, nått vindsvåningen via ett trapphus och spridit sig i sidled åt två håll, vilket bidrog till ett mycket snabbt förlopp. Värden för 40 miljoner kronor gick till spillo.

– Den här kulturbebyggelsen ligger mitt i stadens hjärta, kommenterade kommunalrådet Peter Persson. Det är oerhörda och oersättliga värden som försvunnit.

Detta var i februari 2001 och inte på Smedjegatan i Gamla Gefle utan i Jönköping. Men något liknande kunde ju ha hänt här. Träkåkarna söder om Gavleån, några av Gävles äldsta byggnader, är lika gamla som de i Jönköping och har lika stort kulturhistoriskt värde – utöver att de är bostäder för ett 70-tal hushåll och i några fall även har annan användning: Vandrarhem, butiker, kafé, besöksmål som Joe Hillgården och Johnny Mattssongården…

En tidigare brandchef i Gävle, Sven Rohlén, bodde i Gamla Gefle från sent 1960-tal till sin bortgång 1993. Så här sa han om brandriskerna i stadsdelen:

– Med den effektivitet och kapacitet som brandkåren har, och med ett läge så nära brandstationen, ska en brand i ett hus i Gamla Gefle kunna begränsas till just det hus som brinner – men det blir nog totalförstört. Det vill säga, om det inte är storm eller något annat som komplicerar. Visst står husen tätt här, men det finns ju en hel del brandmurar. Och man behöver knappt använda stegar vid släckningen. Man står på marken och sprutar.

För tolv år sedan, en mycket het sensommardag, började det brinna i antikboden vid Snus-Majas tomt i Gamla Gefle. Det var självantändning, och en sju meters eldkvast slog ut genom ett fönster under släckningsarbetet. Pressbilder visade en brandbil stående utanför och brandmän i full aktion.

Branden råkade ske vid en öppen plats, vilket förstås underlättade framkomlighet och släckning. (Sopbilarna går inte längre in i Gamla Gefle – gränderna är lika smala som förut, men fordonen tar större plats. Brandbilarna är också mycket stora numera.)

Bockbränderna på Slottstorget är ett återkommande hot mot samma stadsdel, åtminstone då de sammanfaller med hård vind mot öster. Brinnande halmflagor – och till och med knytnävsstora halmtussar – från bocken har vid flera tillfällen landat på tak och mark i Gamla Gefle, lyckligtvis på snö.

Tryggheten i att ha räddningstjänsten på nära håll ska nu försvinna. Kommunstyrelsen tog i maj beslutet att samlokalisera polis och räddningstjänst i ett ”Trygghetens hus” i västra Kungsbäck, i skogstrakterna fem-tio kilometer från centrum. Längre inte bara från Gävles i brandhänseende mest sårbara stadsdel utan också från Gavleån, hamnen, den växande bebyggelsen på Gävle strand, Sätra, Andersberg, Bomhus…

Den som håller på att drunkna i Gavleån hinner göra det. Även inom brandmannakåren tycks det finnas betänkligheter. Och vilket behov har polisen av att fjärma sig från stadsborna?

Ett annat färskt kommunalt beslut innebär att fem nybyggda gång- och cykelöverfarter rivs, till en kostnad av två miljoner. Detta sker för att räddningstjänsten ska kunna göra snabbare utryckningar. Man lär tjäna 20-25 sekunder på varje sådant farthinder. Att dels ta bort farthinder på några gator för att tjäna en eller annan halvminut och dels förlänga avstånden och utryckningstiderna genom flytta ut brandbilarna i skogen, det är att sila mygg och svälja kameler.

I stadsdelsföreningen Gillet Gamla Gefle ser vi oss som förvaltare av ett lokalt kulturarv och oroas därför över risken av en framtida minskad brandsäkerhet. Vi begär är att någon med gedigen brandmannaerfarenhet på ett möte – gärna öppet även för andra än oss som bor i trästugorna – lika konkret som Sven Rohlén redogör för konsekvenserna för Gamla Gefle av en blåljusflytt från centrum.

Och det är ingen nackdel om någon från kommunstyrelsen och någon representant för polisen vid samma tillfälle motiverar sina beslut i ärendet. Det blir inget hurra-vad-vi-är-bra-möte, men nog vågar ni väl ställa upp ändå?

Bo Rossander

förste styresman i Gillet Gamla Gefle

Lucy Braga

Jan Hammarström

Per-Erik Jäderberg

Margareta Kamlén

Christine Lannsjö

Helene Liw

Barbro Sollbe

Jan Tiberg

Roger Vidén

Christer Östblom

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons
Annons