Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skatterna ökar inte resurserna utan pengarna omfördelas

/
  • Vi måste deklarera och vi måste betala skatt. Frågan är hur mycket. Diskussionen går vidare efter Leif Östlings fråga om vad man får för skattepengarna.

Annons

Svar till Skattebetalare: Förtydligande till min tidigare inlaga om Leif Östlings kommentar ”Vad får vi för skattepengarna?”

Insändare: Ja, vad får vi för skattepengarna egentligen?

Fråga i stället vad Leif Östling är värd

Skattebetalare antyder att den högsta marginalskatten är 60 procent, detta stämmer bara delvis och låt oss se hur den verkliga marginalskattesituationen ser ut för en löntagare. Följande ingår i det totala:

1) Arbetsgivaravgiften 31,4 procent (är en skatt) som läggs på lönen och den består av sociala avgifter och löneavgifter.

2) Kommunal skatt cirka 32 procent.

3) Statlig skatt 20 procent.

4) Värnskatt 5 procent.

5) Konsumtionsskatter (punktskatter) till exempel bensin, el, alkohol, avfall, vatten – cirka 15-20 procent.

6) Moms på böcker och tidningar 6 procent.

7) Moms på livsmedel 12 procent.

8) Moms på övriga delar 25 procent.

Summeringen av alla siffror ovan blir cirka 75 procent i marginalskatt.

Som jag skrev i min tidigare insändare så påpekades den allvarliga situation där den höga 75 procent marginalskatten reducerar intresset av att studera vidare eller att arbeta mycket.

Frågan är ju vad våra skattepolitiker menar med att ha höga skatter. Om vi tittar på andra delar inom skattesystemet så kan följande noteras:

Skatten på alkohol och tobak är hög! Varför? Antagligen anser våra skattepolitiker att användningen av dessa varor är negativ och ska reduceras, eller att vi ska helt avstå. Menar våra skattepolitiker att detsamma gäller för högre studier och extra arbete?

9) Undvik eller helt avstå från högre studier för en högre lön.

10) Reducera ner arbetstiden till kanske halvtid? Det är att föredra. Det ger ju mindre skatt.

Det är ju så att höga skatter minskar intresset att arbeta och minskar därmed antalet arbetstimmar. Detta påverkar ju produktiviteten. Likaså mindre studier och studieresultat minskar konkurrenskraften och är helt skadlig för landets ekonomi.

Höga skatter är destruktivt för samhället, vilket medför att vi i stället för att bidra, sysslar med skatteplaneringar eftersom detta ger mer i plånboken.

Under 1950- och 1960-talen hade Sverige låg skatt och en hög välfärd. Vi låg faktiskt i världstopp!

Sedan dess har skatterna höjts och välfärden sänkts i princip i samma grad. I dag ligger Sverige på en 15:e plats i välfärdstabellen (där ingår ekonomin och levnadsförhållanden) med jämförbara länder. Trots att vi betalar ju världens högsta marginalskatt på 75 procent.

Vi bör ha klart för oss följande: Skatterna ökar inte resurserna utan pengarna omfördelas.

För att öka vår välfärd bör vi öka resurserna genom att öka antalet företag, och speciellt se till att fler innovativa företag skapas i samhället.

Vad får vi för skattepengarna 2

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons
Annons