Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vår lokala historia tål verkligen att berättas – det kan leda till en ny storhetstid

Annons

Det är med glädje jag läser Jonas Harryssons artikel ”Järnet, havet, liberal radikalism och slavarbete tog Gävle till 100 000 invånare” i GD den 16/4. Ann Nilsén, Länsmuseet, bistår med historiska fakta.

Lokal historia är viktig för att vi ska förstå hur vårt samhälle blev som det blivit. Det är många som inte känner till den och det finns de som har blivit felinformerade. Storhetstider kommer och går och för Gävles del inträffade den på 1800-talet när Gävle växte från 5 000 till 30 000 invånare. På 1870-talet svarade Gävles varv för uppåt 70 procent av Sveriges fartygsbyggande!

Men något inträffade i slutet av 1800-talet som gjorde att expansionen stannade av. Varken Ann Nilsén eller Jonas Harrysson kan svara på varför det blev så. För cirka 20 år sedan lyssnade jag på ett föredrag av Björn Widegren, som lade fram en teori om varför det sjudande Gävle stagnerade.

Han menar att det var ett ökande kotteri bland borgarna som gjorde att inkrökta människor tog över från de innovativa, vilket ledde till att många företag inte följde med i utvecklingen. Ett av exemplen på det är att Gävles varvsföretag inte hängde med när träfartygen ersattes av fartyg byggda av stål. Lite märkligt med tanke på att Gävles storhetstid baserades på exporten av stål och järn!

Annie Åkerhielms roman ”Den sovande staden” från 1913 handlar om Gävle (i romanen kallat Österhamn) och om ett skånskt par som tillbringade några frustrerande år i staden. Dan Åkerhielm, hennes make, blev chefredaktör för Norrlandsposten 1906 men avskedades 1912 sedan han misslyckats med att förändra tidningen. Jämför med Gävles varvsindustri! Åkerhielm kritiserar i romanen vad hon uppfattar som stagnation och rädsla för förnyelse inom borgarskapet.

Enligt Björn Widegren togs kotterierna över av Socialdemokraterna när de tog över den politiska makten från borgarna i Gävle 1919. Man kan säga att Gävles unikt dåliga placering när det gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs landsomfattande enkäter är ett exempel på det.

Gävle har ända sedan starten huserat i botten av listan, första året plats 238 och 2016 plats 252, i särklass sämst av Sveriges 20 största kommuner. Tjänstemän och socialdemokratiska politiker i Gävle kommun har till och med påstått att Svenskt Näringslivs enkäter är riggade för att Gävle ska hamna i botten.

Varför skulle de göra det? Det finns 290 kommuner och varför skulle just Gävle pekas ut?

Kommuner som arbetat sig uppåt i rankingen har för det första tagit attitydundersökningen på allvar och för det andra arbetat för att ändra attityder i den kommunala organisationen. Det räcker tyvärr inte med näringslivsfrukostar, hurtiga kommunambassadörer och flådiga reklamfilmer om man inte gör något för att förändra den egna attityden till företagare.

En mening i artikeln stöder min tes om attityden i Gävle: ”Välståndet bland Gävles köpmän gör också att nya idéer kläcks och tidens anda med merkantilism med fokus på inhemsk produktion och export gör också sitt till.”

Idéer kläcks inte för att det finns ett välstånd, idéer kläcks av innovativa människor som ser ett behov av varor eller effektiviseringar av produktionen. Om man förmår att lansera idéerna och sälja dem så skapas välstånd.

Välståndet i Gävle var förmodligen en av orsakerna till att nya idéer så småningom inte togs till vara, vilket ledde till stagnationen.

I dag är vi i alla fall på gång med att få ett nytt varv i Gävle, SSY Yacht, som bygger den kanske mest innovativa båten sedan vikingarna började bygga sina långbåtar. Konstruktionen bygger på vikingarnas principer med ett fjädrande skrov som tar upp vågornas rörelseenergi och gör att man behöver använda bara tredjedelen så tjock plåt som traditionella fartyg av stål.

Den person som hade störst påverkan på Gävles utveckling på 1800-talet var Per Murén, född i Gnarp men uppväxt hos faderns bror i Ockelbo. I artikeln berättas att han låg bakom Gefle Manufaktur, det första industriella aktiebolaget i Sverige: ”Gävle Manufaktur har kallats för starten för den moderna kapitalismen i Sverige”.

Men han var också delaktig i Sandvikens Jernverks framgångar. Efter Göranssons andra konkurs tillträdde nämligen Murén som ordförande i bolagsstyrelsen.

Sammanfattningsvis så är Gävles historia väl värd att berättas och spridas! Förhoppningsvis kan vi få tillbaka en smula ny storhetstid – om vi jobbar på med att ändra våra attityder och ser till att stödja nya innovationer.

Torbjörn Edlund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons
Annons