Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bawar Ismail: Jo, Mellanösterns gayparadis är på riktigt

Till skillnad från övriga länder i regionen är Israel ett HBTQ-vänligt land.

Annons

Prideparad i Tel Aviv, Israel.

Khaled Jarrar, en palestinsk aktivist och konstnär, ville göra ett politiskt statement i en tid då HBTQ-rättigheter var hett i nyhetsflödet. Så han målade en regnbågsflagga på den separatationsbarriär som Israel byggt genom Västbanken.

Det uppskattades inte av omgivningen. Flaggan målades över med vit färg av ett gäng palestinska demonstranter. Den arga mobben ville inte "uppmuntra" homosexualitet. En demonstrant sade i en intervju att den regnbågsfärgade muren var skamlig.

Händelsen är en stark påminnelse om hur utsatta HBTQ-personer är i det palestinska samhället. Det råder ett starkt tabu kring HBTQ-frågor i Palestina. Med det följer så klart avsaknaden av rättigheter för människor med en avvikande sexuell läggning eller identitet.

Och bortom Västbanken, i det Hamaskontrollerade Gaza, bestraffas homosexualitet med döden. Ja, de militanta jihadisterna i Hamas använder till och med homosexualitet som en ursäkt för att avrätta sina egna. Förra året sköts befälhavaren Mahmoud Ishtiwi till döds av sina kollegor. Hamas hade bland annat anklagat honom för att ha begått homosexuella gärningar.

Palestina är inget speciellt undantag i en region som präglas av ofrihet och intolerans. Homofobi är utbrett i Mellanöstern. Religiösa morallagar som straffar homosexualitet återfinns i länder från Marocko till Iran.

Men det finns faktiskt ett gayparadis i Mellanöstern. Ett land där HBTQ-människor kan leva i trygghet och frihet. Ett land där diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet. Ett land där människor kan dansa loss i Prideparader utan någon rädsla för reprimander från intoleranta och inskränkta regimer. Det landet är Israel.

Pride i Tel Aviv 2017. Omkring 200 000 människor ska ha samlats för att manifestera sitt stöd för HBTQ-rättigheter.

I Tel Aviv deltar omkring 200 000 människor i Pridefestligheterna. Från Tel Aviv Pride till Stockholm Pride så påminns vi om vilken oas av trygghet Israel blivit för HBTQ-personer. I årets upplaga av Stockholm Pride marscherade Israels ambassadör Isaac Bachman tillsammans med vänner i Pridetåget. De dansade med Israelflaggor.

På Stockholm Pride är det inte ovanligt att se olika länders flaggor i tåget för alla människors lika värde och frihet. Här går kurder som vill visa sitt stöd för HBTQ-rättigheter. Likaså assyrier och iranier. Alla viftandes med sina nationers flaggor.

Men just Israels flagga verkar ha stuckit i ögonen på Svenska kyrkans Anna Karin Hammar, präst och stiftsadjunkt i Uppsala stift. På Twitter skrev hon till ambassadören Bachman att deras deltagande i Prideparaden var "pinkwashing".

Det är ett patetiskt uttalande som vittnar om en unken, och sorlig, syn på Israel. Med pinkwashing menas, simpelt uttryckt, att politiska krafter bara låtsas om att vara toleranta inför HBTQ-rättigheter. I fallet Israel handlar "kritiken" om att den israeliska regeringen skulle vilja sopa bort kritik om folkrättsliga brott mot palestinier genom att framhäva sig som en förkämpe för allas lika värde, däribland HBTQ-människor.

Men Mellanösterns gayparadis är på riktigt. Svenska kyrkans Anna Karin Hammar får tro på vad hon vill, men genom att anklaga Israel för pinkwashing förminskar hon den verklighet som hundratusentals HBTQ-israeler delar. Är de alla bara schackpjäser i ett fult politiskt spel? Varför kan de inte tillåtas att bara vara sig själva? Måste allt verkligen kopplas an till konflikten med Palestina? Måste man per automatik misstänkliggöra Israels toleranta inställning till HBTQ-människor om man intresserar sig för Palestinas sak?

För något säger mig att attityden hade varit något helt annat om det rört sig om ett annat land från Mellanöstern. Låt oss leka med tanken: tänk om grannlandet Egypten var Mellanösterns gayparadis? Hade Anna Karin Hammar twittrat om pinkwashing då? Eller är det just konflikten Israel-Palestina som förgiftat synen på HBTQ-rättigheter i Israel?

Nåväl, Prideparaderna kommer i alla fall att fortsätta på Tel Avis gator. Detsamma går inte att säga om Israels grannländer. Där saknas fortfarande de färgstarka paraderna, även om det tas små steg i rätt riktning som i exempelvis Libanon. Mellanöstern har helt enkelt mycket att lära sig av Israels inställning till HBTQ-rättigheter.

Annons
Annons
Annons