Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bohlin: Det är läge att fasa ut ränteavdragen nu

/
  • Vice riksbankschefen Cecilia Skingsley berättar om hushållens ökade skuldsättning.

Annons

Riksbanken beslutade på onsdagen att lämna reporäntan oförändrad på -0,35 procent. Samtidigt fattades beslut om att banken ska öka sina obligationsköp samt att prognosen för när räntan kommer att höjas flyttas fram. Först 2017 räknar Riksbanken med att räntan kommer att höjas.

Det betyder att vi har ytterligare några år av ohälsosamt låga räntenivåer framför oss. Risken är alltså stor att priserna på bostäder kommer att fortsätta att skena – så väl på mindre orter som i storstadsregionerna rapporteras ständigt om nya rekordpriser.

Regeringen har åter försökt införa ett amorteringskrav och det har åter mött motstånd i kammarrätten. Det är tydligt att det rent juridiskt inte är så enkelt som politikerna verkar tro att införa ett amorteringskrav. Det går heller inte att skylla på kammarrätten. Om de politiska förslagen inte följer lagen så måste antingen politiken eller lagen ändras. Inget av de två alternativen är kammarrättens uppgift.

Grundproblemet med de höga bostadspriserna är ändå inte främst att det är billigt att låna, utan att mer än hälften av landets kommuner har bostadsbrist. När efterfrågan överstiger utbudet så ökar priset, det är ett grundläggande ekonomiskt samband. Lösningen på lång sikt är alltså att se till att fler bostäder byggs. Hur detta ska åstadkommas är en av de stora tiotusenkronorsfrågorna i svensk politik för närvarande. Det finns helt enkelt ingen quick fix utan det handlar om ett långt batteri av åtgärder.

Att tillåta en friare hyressättning skulle göra det mer lönsamt för byggbolagen att bygga hyresrätter. Att ändra bullerreglerna och göra det svårare att överklaga och dra byggbeslut i långbänk är två andra förslag som har varit uppe för debatt. Kommunerna måste också se till att mer mark görs tillgänglig för att bygga på. Att så inte sker är en stor bromskloss för byggandet.

Regeringen inför nu kraftiga bostadssubventioner, det återstår att se om det fungerar denna gång. Tidigare erfarenheter av statliga subventioner till privata byggbolag har emellertid inte varit goda och det är svårt att se vad som gör att dagens subventioner ska vara mer framgångsrika. Byggbranschen är också kritisk till subventioner som den menar snedvrider konkurrensen.

Regeringen har också ett gyllene läge att börja fasa ut ränteavdraget nu när räntan är rekordlåg. Ändå vägrar finansminister Magdalena Andersson (S) – precis som sin företrädare Anders Borg (M) när han satt vid makten – att ens fundera i de banorna. Klart är att det är en åtgärd som är politiskt känslig, breda väljargrupper är högt skuldsatta och motsätter sig därför ett sänkt ränteavdrag. Men menar man allvar med sin oro över hushållens höga skuldsättning så är en minskning av ränteavdraget sannolikt den mest effektiva åtgärden. Dessutom handlar det om en betydande kostnad för statskassan – i runda slängar 30 miljarder kronor är en uppskattning.

Ett argument som ofta förs fram emot att ta bort ränteavdragen är att det skulle förändra villkoren för de hushåll som har belånat sig. Det är förstås sant. Men så är det med politik. Skattehöjningar innebär också att hushållens förutsättningar förändras. Beräkningar visar till exempel att åtta av tio hushåll – eller sex av tio personer – förlorar på den senaste regeringsbudgeten.

Det är nu, när räntan är låg, som det är viktigt att genföra sådant som minskar risken för hushållen när räntan stiger igen. Minusräntan kommer inte att vara för evigt och när räntorna normaliseras riskerar många hushåll att tas på sängen.

Om politikerna inte vågar göra något åt ränteavdragen nu när det kan göras utan att följderna blir allt för stora så undrar man när det skulle kunna ske.

Annons
Annons
Annons