Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Därför borde vi alla bli veganer

+
Läs senare
/
  • Fullt ätlig potatis. Kan bli lunchlåda i stället för matsvinn. Det billigaste sättet att göra klimatnytta i våra matvanor är att inte slänga mat. Det gör man till och med vinst på. Det bästa sättet är att bli vegan.
Ledare

Den mat vi äter orsakar en femtedel av de globala växthusgasutsläppen. Detta enligt FN:s livsmedelsorgan FAO.

Av matproduktionens klimatutsläpp orsakas 80 procent av animalieproduktion (= kött, mejerivaror och ägg). Av animalieproduktionen svarar kött för 75 procent av utsläppen.

Alla som kan räkna begriper att vi radikalt måste minska vår köttkonsumtion om vi vill begränsa den globala uppvärmningen.

Den personkretsen inbegriper tyvärr inte det statsråd i landets S/Miljöparti-regering som har mat i sin portfölj – landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

En intervju i Sveriges Radios P1 morgon i måndags avslöjade ministerns inte bara ointresse för köttets klimatpåverkan utan också okunnighet.

Obekymrad om att FN:s klimatpanel IPCC påtalar motsatsen ser Bucht inga miljöproblem med köttätande. I den livsmedelsstrategi som regeringen håller på att utarbeta och som syftar till att göra jordbruket mer hållbart och miljövänligt finns ingen målsättning att minska köttproduktionen.

Hur köttkonsumtionen förändrats i Sverige sedan 1990 känner Bucht inte till. Inte bara siffrorna saknar landets matminister kännedom om – han vet inte ens om köttkonsumtionen ökat eller minskat.

Svaret är att vi äter 45 procent mer kött sedan 1990.

Dagens Nyheter redovisade i en artikel den 8/11 olika livsmedels växthusgasutsläpp på ett överskådligt sätt. Där framkommer att nötkött är den i särklass största klimatboven med 27 kilo koldioxidekvivalenter i utsläpp per kilo. Kyckling och fisk genererar bara en tiondel så mycket.

Mejerivaror som ost, smör och grädde ligger också mycket högt: 9, 7 och 5 koldioxidekvivalenter per kilo. Fläsk har 6.

I kolhydratdelen av tallriksmodellen har potatis och pasta låga utsläpp (0,1 respektive 0,8) medan ris ligger skyhögt över med 3,1.

Vill man äta klimatvänligare så kan relativt små smakförändringar i gommen sänka utsläppen radikalt. Fisk och kyckling i stället för nöt och fläsk. Potatis och pasta i stället för ris. Margarin i stället för smör.

Om man har svårt för att vara utan kött så kanske man åtminstone kan äta något mindre kött och något mer kyckling och fisk. Alla steg åt rätt klimathåll gör nytta.

En viktig förklaring till den ökade köttkonsumtionen är priset. Priset på kött har fallit med 31 procent sedan 1990.

Nu höjs röster för en köttskatt. Men Sverige kan knappast införa klimatskatter på livsmedel ensidigt. EU är den rimliga nivån för den typen av ekonomiska styrmedel. Men i stället styr EU livsmedelsproduktionen käpprätt åt motsatt håll. Kopiösa mängder pengar betalas ut för (över-)produktion av mat.

Det allra enklaste sättet att minska klimatpåverkan av det man äter kostar inget – tvärtom går man med vinst på det. Det är förstås att inte slänga mat.

Det är hur enkelt som helst. I stället för att skrapa ner matresterna i soppåsen (eller kompostpåsen, vilket åtminstone är mindre dåligt), kan man med samma armrörelse och slickepott skrapa ner resterna i en matlåda.

Omkring 20 procent av den mat vi köper slängs, fullt ätlig. Någon har räknat ut att en barnfamilj kan spara 8 000 kronor per år genom att inte slänga mat.

Kött är inte bara en klimatbov. För högt köttintag har också negativa hälsoeffekter, som ökad risk för tarmcancer. Det svenska Livsmedelsverket, stödd på en rapport från Världshälsoorganisationen WHO, rekommenderar oss att inte äta mer än 500 gram kött- och charkprodukter i veckan. Det är mycket mindre än vad de flesta äter.

För att nå klimatmålen skulle vi egentligen helt sluta äta all sorts mat som kommer från djur. Dessutom borde alla de miljarder människor jorden runt som håller på att resa sig ur fattigdom avstå medelklassmarkören kött. Detta är förstås helt orealistiskt.

Men någon gång kommer en "peak kött" eftersom det inte finns odlingsbar jord så det räcker för global köttproduktion på västeuropeisk/amerikansk nivå. Dessutom skulle alla klimatmål ha spruckit långt innan den sista jordbruksarealen befolkats med kossor.

Att föreslå livsstilsförändringar till enskilda människor innebär emellertid ett moraliskt dilemma.

För det första integritetsaspekten. Har en människa rätt att (om det inte efterfrågats) (och om det inte gäller en livsavgörande fråga), "intervenera" i en annan människas privata sfär genom grötmyndiga levnadsråd? Om det dessutom är så, att den som (opåkallat) råder någon att på ett eller annat sätt minska sin egen (upplevda) livskvalitet till förmån för ett högre mål, inte efterlever samma råd själv?

De flesta tycker nog att det är fel. Ord och handling bör hänga ihop.

Men man bör kunna säga att "så här borde vi leva" även om man inte lever så själv, såvida man inte riktar sig direkt till enskilda personer utan resonerar på ett abstrakt plan.

Läs även: Kött är en het potatis

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons