Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Därför vill Moderaterna inte ha någon politik

+
Läs senare
/
  • Av M-ledaren Anna Kinberg Batra har nästan inte hörts ett knyst sedan Decemberöverenskommelsen förutom ett piggt litet regionalpolitiskt utspel om Faluns värdefulla marknadsföring av den svenska fjällvärlden.
Ledare

Moderaternas politikutveckling fortsätter i samma tydliga marschriktning som stakades ut redan efter förra valet, 2010.

Ingen.

Då bestämde Fredrik Reinfeldt och Anders Borg att det fick vara slutreformerat. Mandatperioden 2010-14 skulle ägnas åt förvaltning. Sitta stilla i båten. Parera eventuella ekonomiska blindskär med säker hand. Men utöver det – i stort sett inget annat.

Taktiken kan tyckas märklig. Men Moderaternas systerparti i Tyskland, Kristdemokraterna CDU med Angela Merkel i spetsen, har vunnit val genom att appellera till väljares önskan om trygghet, stabilitet och ingen dramatik.

Inför valet 2010 bedrev partiet ingen egen valrörelse, utan kampanjade för Alliansen som helhet. Det visade sig vara ett genidrag. Partiet gjorde sitt bästa val någonsin.

Moderaternas förnyelse 2003-2004 var en absolut förutsättning för detta. Bakom sig hade partiet tre decennier av hårdprofilering där strategin i stället var att tänja debattens gränser högerut, även på bekostnad av minskade chanser att vinna val och bilda regering.

Nu är Moderaterna ett mittenparti, och måste stå kvar där för att vara trovärdigt som regeringsbildare och kunna ge Socialdemokraterna en match.

Därför lämnade partiets "Sverigemöte" i helgen inga politiska avtryck. Av partiledaren Anna Kinberg Batra har nästan inte hörts ett knyst sedan Decemberöverenskommelsen förutom ett piggt litet regionalpolitiskt utspel om Faluns värdefulla marknadsföring av den svenska fjällvärlden.

Moderaternas dilemma är att den typ av parti man vill vara lämpar sig dåligt för opposition. Ett oppositionspartisuppgift är ju att – opponera. Det förutsätter att man tar ut svängarna, driver tydliga politiska frågor, helst också kontroversiella för att kunna konkurrera på uppmärksamhetsmarknaden.

I de så heta integrations- och migrationsfrågorna får väljarna vänta till i höst på eventuella nya besked. Detta var en av få frågor där Fredrik Reinfeldt visade temperament: ingen minskning av invandringen är aktuell.

I den linjen har Anna Kinberg Batra instämt helhjärtat. Samtidigt bubblar det under den blå vattenlinjen av oro över om samhället har kapacitet att på ett bra sätt ta emot alla som flyr till Sverige. Några av de mest kritiska bytte parti i valet 2014. Så det saknas inte krafter inom M som vill verka för en nedmontering av partiets humanitära stormaktslinje.

Men utöver att inte vanhelga förre partiledaren och att nuvarande ledare stödjer hans linje ideologiskt finns ytterligare ett skäl som talar för att Moderaterna kommer att fortsätta att undvika att tala om att "volymerna" av invandring är för stora, och det är positionen som icke-kontroversiellt mittenparti som kan bära regeringsansvar.

Det talar för att M inte kommer att återinta det utrymme till höger som partiet lämnat.

Möjligen kommer ett KD under Ebba Busch Thor att inta det. Då återstår det att se om en borgerlig allians kan inrymma ett invandringsförsiktigt parti, om KD kommer att bli ett sådant. Och om Moderaterna ser sig kunna kompromissa med kontroversiella åsikter till höger som man avträtt.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons