Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Din biff är ett klimatproblem

/
  • Njutning. Men hur jobbigt är det egentligen att avstå från vardagens trötta köttfärsrätter?

Mera kött!, ropar prins Carl Philip i en känd tv-hälsning från kungafamiljen.

Annons

När man tittar på statistik över svenskarnas köttkonsumtion kan man nästan misstänka att vi tagit till oss prinsens budskap, trots att tv-bilderna är från början av 1980-talet. Vi äter nämligen mer och mer kött. Mellan 1990 och 2012 ökade konsumtionen med 40 procent. Trenden följer en global utveckling: ökad rikedom, effektivare jordbruk och interaktion mellan matkulturer leder till att fler äter kött oftare.

Men konsumtionen av animalier är inte det enda som stiger. Så gör även högen med rapporter om hur köttproduktionen skadar klimatet. Framställningen av kött- och mjölkprodukter står för cirka en femtedel av växthusgasutsläppen. Djurfodret är den främsta boven. Ett kilo kött kräver ungefär tio gånger så mycket mark som motsvarande mängd vegetabilisk föda.

Enligt FN är det för klimatet helt avgörande att vi förändrar vår kost och äter mer grönsaker. Det vegetariska alternativet är inte alltid mer klimatvänligt än animalier – det finns gott om vegetariska produkter som släpper ut mängder med växthusgaser – men den som avstår från köttkonsumtion och väljer vegetariskt har generellt sett ersatt största delen av sitt kostintags klimatpåverkan.

Vegetarianismen har paradoxalt nog fått ett rejält uppsving den senaste tiden. I dag finns det ofta mängder med vegetariska alternativ på restauranger. Varför fortsätter vi då att sätta i oss biffar och bacon när vi vet vilka klimateffekter det får? En förklaring är givetvis att kött är gott, anses fint och att fler har råd att köpa det. En annan är att växtkostens förespråkare ofta gillar att skriva köttätare på näsan. Under den senaste tiden har en köttrend vuxit sig stark parallellt med vegotrenden, som någon form av motreaktion.

Kanske beror det på att kött är synonymt med manlighet. Att en riktig karl inte kan äta kaninmat är ju välkänt. I den feministiska diskursen, där manligheten – ibland med rätta, ibland inte – får stå till svars för många samhällsproblem måste män med manlighetskomplex söka sig till det mest testosteronstinna som finns, nämligen en redig biff.

Köttkonsumtionen är inget problem, förklarade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) för Sveriges Radio (8/2), och sa att han tycker om kött. Visst är det befriande med en politiker som inte har synpunkter på människors privatliv eller har någon vision om ett köttfritt samhälle ett visst år. Men klimatet är en politisk fråga, och köttkonsumtionens klimatpåverkan är ett faktum.

Därför är det rimligt att köttproduktionen bär sina egna kostnader i form av skatt på växthusgaser.

Visst ska man kunna njuta av en riktigt fin bit oxfilé eller lammkotlett ibland. Men ärligt talat, hur mycket uppoffring är det att byta ut vardagens trötta köttfärs mot ett vegetariskt alternativ? Inte så stor som många tror.

Annons
Annons
Annons