Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Erik Vikström: Dags att sänka tonläget i Brexit-förhandlingarna

När överläggningarna om villkoren för skilsmässan mellan EU och Storbritannien nu är igång vore det välkommet om parterna kunde presentera gemensamma lösningar snarare än högljudda utspel.

Annons

Brexitminister David Davis och EU:s chefsförhandlare Michel Barnier har nu inlett Brexit-förhandlingarna.

Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien inför britternas utträde ur unionen, Brexit, har nu inletts på allvar. Måndag till torsdag denna vecka möts företrädare för de båda parterna i Bryssel för att försöka göra framsteg i några av de frågor som måste lösas innan en överenskommelse om skilsmässan kan bli verklighet.

På agendan under dessa dagar står framförallt vilka rättigheter EU-medborgare i Storbritannien och britter i EU ska ha samt hur mycket Storbritannien ska betala EU för redan gjorda åtaganden.

Frågan om medborgares rättigheter är viktig, inte minst för de tiotusentals svenskar som idag lever i Storbritannien. När London i slutet av juni presenterade sitt förslag till lösning mötte det från vissa håll mycket stark kritik. Det var "under förväntan" enligt Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och EU-Parlamentets Brexitstyrgrupp kallade förslaget för "en kalldusch".

Visst finns det flera punkter där det brittiska förslaget om medborgares rättigheter skiljer sig från EU:s position. Inte minst kan britternas vägran att låta EU-domstolen lösa framtida tvister bli ett problem i förhandlingarna. Men det är svårt att se hur det hjälper förhandlingarna att i högt tonläge förkasta britternas bud.

Britternas förslag ger trots allt uttryck för att EU-medborgare i Storbritannien ska kunna bo och arbeta i landet även efter Brexit. Med en sådan utgångspunkt finns det goda förutsättningar att hitta en gemensam lösning.

Då är det större anledning till oro vad gäller Storbritanniens nota till EU. Fram till förra veckan var britternas hållning att de inte skulle betala någonting, en ståndpunkt de nu verkar ha övergivit. Men EU:s krav, som kan landa på uppemot 100 miljarder euro, ligger sannolikt skyhögt över vad britterna kan tänka sig att betala. EU-minister Ann Linde konstaterade i en intervju med DN i slutet av förra veckan att "det kommer att bli en väldigt svår fråga att lösa". Det är nog närmast en underdrift.

Samtidigt fortsätter Theresa May att hävda att ingen deal är bättre än en dålig deal. Frågan är om hon tror på det själv. De negativa konsekvenserna för Storbritannien om ingen överenskommelse kan nås skulle vara stora. Inte minst skulle landets handel med EU:s medlemsstater ske enligt World Trade Organizations regelverk, vilket sannolikt skulle innebära tullavgifter och kontroller vid gränserna. Det skulle slå hårt mot landets ekonomi.

Det är svårt att föreställa sig ett så uruselt avtal att en skilsmässa utan en förhandlad överenskommelse skulle vara att föredra för britterna. Samtidigt gör det oklara parlamentariska läget i Storbritannien det svårt att förutse hur May kommer att agera.

Klart är att Brexit-förhandlingarna hittills präglats av högt tonläge snarare än konstruktiva lösningar. Nu när överläggningarna kommit igång på riktigt måste det vara slut på det. EU har ett övertag i förhandlingarna med tanke på britternas sårbara situation om de blir utan en överenskommelse. Det övertaget måste användas, men förhandlingarna får inte ses som ett tillfälle att straffa britterna för deras utträde. En Brexit utan överenskommelse skulle vara ett stort misslyckande både för EU och Storbritannien.

Annons
Annons
Annons