Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Förmedlar för få jobb

+
Läs senare
/
Ledare

Sverige må vara Europas ekonomiska praktexemplar men arbetslösheten har trots det bitit sig fast på alltför höga nivåer. Inte minst bland ungdomar, något som skildrats i Gefle Dagblads artikelserie #ungutanjobb den gångna veckan.

Det finns åtskilligt att sätta upp på önskelistan för att stimulera fler arbetstillfällen.

En generell sänkning av de höga arbetsgivaravgifterna och andra åtgärder som sänker kostnaderna för arbetsgivare till exempel. Dessutom behöver småföretagarna ytterligare incitament för att våga expandera sina verksamheter till att bli något mer än ett soloföretag eller familjeföretag. Men att anställda kan vara riskfyllt. Förutom vanlig skatt och ”extraskatt” i form av arbetsgivaravgifterna har företagaren ansvar att betala sjuklön i två veckor. Det kan bli dyrt för en redan hårt pressad småföretagarplånbok. Det samlade skattetrycket är fortfarande mycket högt i Sverige och det hämmar företagande och därmed tillväxt.

Generellt sett måste trösklarna på arbetsmarknaden sänkas rejält för att ge nya förmågor chansen att ta sig in. Det krävs en modig, förutsättningslös debatt utan ideologiska låsningar för att nå dithän.

Arbetslösheten är hög, men det finns trots allt en hel del jobb. Paradoxalt nog är arbetslösheten hög samtidigt som vissa branscher behöver rekrytera och det handlar inte bara om yrken där det krävs högskoleexamen. Fråga taxiåkerier och andra företag inom transportsektorn, städfirmor, restaurangbranschen. Där finns en hel del jobb att hämta – för att nämna några exempel.

Tyvärr tycks arbetsgivare och arbetssökande inte matchas mot varandra.

Den som blir arbetslös måste anmäla sig till den statliga myndigheten arbetsförmedlingen. Detta för att få rätt till exempelvis a-kassa. Eftersom alla arbetslösa passerar arbetsförmedlingen kan tyckas att det också är där som den arbetssökande ska hitta sitt nya jobb. Tyvärr är myndighetens namn – arbetsf ö r m e d l i n g – missvisande. Dit vänder sig arbetssökande först och främst för att kvalificera sig för bidrag, inte för att få jobb.

Bara en bråkdel av de arbeten som tillsätts i Sverige går nämligen via arbetsförmedlingen. När riksrevisionen för några år sedan granskade Arbetsförmedlingen visade det sig att en arbetsförmedlare inte förmedlade mer än 8,3 jobb i snitt per år. För ett par år sedan hade siffran stigit något – men 9,4 jobb i snitt innebar ändå mindre än ett förmedlat jobb i månaden.

För dem som är, eller har varit, arbetslösa kommer sådan statistik inte som någon överraskning. Många vittnar om tiden på arbetsförmedlingen som en negativ upplevelse med möten, pappershantering och väntan. Få vittnar tyvärr om att inskrivningen på arbetsförmedlingen inneburit något livsavgörande, som ett nytt jobb till exempel...

”De flesta i min ålder skaffar jobb genom egna kontakter”. Så sa 21-åriga Matilda Sundqvist Boox i en artikel i GD i går. Det sammanfattar väl hur situationen ser ut.

Jobb får man numera via andra kanaler än tidigare. Genom personliga kontakter och genom att vända sig direkt till företagen, inte via statliga myndigheter.

Det är en utmaning som Arbetsförmedlingen måste anta.

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons