Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Göm inte skolproblemen bakom en säck pengar

De flesta kommuner utvärderar inte huruvida alla extrapengar som satsas på skolor gör nytta eller inte, skriver Karin Pihl, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån.

Annons

Mobilfritt. Lugn och ro är viktigt i skolan.

Tillsammans med de baltiska länderna, Malta och Danmark lägger Sverige mest pengar på utbildningsväsendet av alla EU-länder. Ändå är vi inte bäst i klassen. Överlag har Sverige sjunkit stadigt i internationella kunskapsmätningar som Pisa, både relativt de andra länderna och jämfört med tidigare svenska generationer.

Men det mest alarmerande är den ökade ojämlikheten. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en allt större roll för hur eleverna presterar. I Hjulsta i Stockholm hade endast 38 procent av eleverna i nian godkänt i så många ämnen att de kan söka till gymnasiet.

Det är häpnadsväckande siffror. Vad ska hända med dessa barn? Ska Socialdemokraterna förtidspensionera dem vid 16 års ålder? Utan gymnasieutbildning är det väldigt svårt att få ett jobb.

Alla politiker är givetvis oroade över detta. Regeringen har därför försökt att förbättra situationen på ett klassiskt svenskt vis: genom att satsa mer pengar. Problemet är att det inte fungerar.

Kommunerna har en lagstadgad plikt att rikta mer resurser till skolor där eleverna har större behov. Enligt Dagens Samhälle lägger de 25 största kommunerna 3,5 miljarder kronor på stöd till utsatta skolor. Det är ju bra, kan man tycka. Men de flesta kommuner utvärderar inte huruvida pengarna gör nytta eller inte. Och de som granskar resultaten har kommit fram till att pengarna inte gör någon skillnad.

Svenska politiker måste tänka om. Att skrika ”mer pengar!” så fort man ställs inför ett problem duger inte. I stället borde svenska kommunpolitiker titta på internationella exempel. På de så kallade KIPP-skolorna i USA, där eleverna kommer från låginkomstfamiljer och de flesta har latin- eller afroamerikansk bakgrund, läser 82 procent vidare på universitetet. Skolorna drivs med principer som disciplin, långa skoldagar, bra lärare och många prov för att mäta elevernas kunskapsnivåer. Motsatsen till den svenska flumskolan, alltså.

Att en så pass stor andel av alla elever med invandrarbakgrund inte klarar av grundskolan är ett svek mot barnen. Visst är det lättare att säga att man ska lägga större ekonomiska summor än att analysera var problemet ligger. Men om politikerna verkligen bryr sig om likvärdigheten kan de inte gömma sig bakom en stor säck pengar.

Annons
Annons
Annons