Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

I väntan på grön gubbe

+
Läs senare
/
  • Det är ingen slump att ledordet på helgens kommundagar var framtidstro sedan 1981.
Ledare

Trettioårsdagen är en brytpunkt. Ungdomligt oförstånd är på väg att bytas ut mot ett mer erfarenhetsbaserat förstånd. Förr eller senare växer de flesta upp; har man tur gör man så i en omgivning som utvecklas i kapp med en själv.

I helgen samlades Miljöpartiet för kommundagar i Västerås. Det var en välmående trettioåring som blåste ut ljusen på födelsedagstårtan.

Den 20 september 1981 föddes Miljöpartiet de Gröna. Året efter ställde man upp i riksdagsvalet – men det skulle dröja till 1988 innan partiet tog sig in i riksdagen och ytterligare 22 år tills Miljöpartiet blev ett seriöst regeringsalternativ.

De rödgröna förlorade slaget. Ändå kan Miljöpartiet vara på väg att vinna kriget. Anledningen är att de gröna växer på rätt ställen. Nästan två av tio väljare mellan 18 och 29 år röstar på Miljöpartiet. Om samma väljargrupp fick bestämma skulle varken Kristdemokraterna eller Centern nå fyra procent. Slutsatsen är given. Den som vill regera Sverige efter 2014 eller 2018, behöver Miljöpartiet. Det är ingen slump att ledordet på helgens kommundagar var framtidstro sedan 1981.

Till det yttre har Miljöpartiet gjort en lång resa: Birger Schlaugs fotriktiga sandaler är sedan länge ersatta med kavaj och kostym.

Tidigare språkröret Maria Wetterstrand, och ekonomisk-politiska talespersonen Mikaela Valtersson, var de som ledde de gröna i en borgerligare riktning. Det är deras arv som Gustav Fridolin ska förvalta. Men frågan är om det vänsterprofilerade språkröret har mognat tillräckligt för att sitta i en borgerlig regering. Politik bygger på förtroende: i skarpt läge tvingas även Fridolin att välja block. Då behöver han tydligt förklara att dagens miljöparti prioriterar arbetslinjen framför naiva friårsförhoppningar.

Kommundagar och landsmöten berättar om partiers själ. I helgen hade seminarierna rubriker som stoppa energitjuvarna och hur kan lagen om upphandling bli grönare?.

Tillväxtkritiken har fortfarande sin givna plats hos Miljöpartiet.

Utifrån ett liberalt perspektiv måste de gröna svara på hur man ska få igenom sin politik, utan ett potpurri av statliga pekpinnar.

Men kan Miljöpartiet undvika grova marknadsstörningar, som helgens utspel att inrikes flygresor bör få en extra miljökostnad på 300 kronor, lär partiet ha en ljus framtid.

Gustav Fridolin må framstå som landets äldsta yngling – men språkrörskollegan Åsa Romson är för Fridolin, vad Peter Eriksson var för Wetterstrand. Trettioåringens framtid ligger i händerna på trettioåringen.

Lars Kriss, GD

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons