Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karin Bergkvist: Fritidsgårdar är ingen universallösning för att minska otryggheten

En nioåring som blev sparkad och avklädd i vinterkylan och personal på Tempo som hotats och trakasserats av flera ungdomsgäng. Det är bara ett axplock av händelser i Sandviken under senare tid. Men politikerna svarar luddigt på vad som ska göras, tycker GD:s politiska redaktör Karin Bergkvist.

Annons
Otryggheten blir den stora valfrågan. Foto : Stina Stjerkvist / TT

Det är inte konstigt att trygghetsfrågorna ligger högt på Sandvikenbornas lista på viktigaste valfrågorna i höst.

Läs mer: Politikerna om problemen med stökiga ungdomsgäng: "Risk att folk tar saken i egna händer"

Situationen för de anställda på Tempo i Sandviken har fått stor uppmärksamhet. Personalen har berättat om ungdomar som kastar matvaror på personalen och om hur den kvinnliga personalen kallats för horor. En ung kvinnlig anställd vågade vid ett tillfälle inte lämna butiken själv vid stängning eftersom fyra killar ska ha sagt att de skulle vänta på henne utanför. Enligt handlarna drar sig kunder för att gå in i butiken när gängen är där.

Vi har också läst om hur en nioåring sparkats och tvingats klä av sig av ett gäng och hur en man blivit skjuten av luftpistol.

Polisen har berättat att en särskild ungdomsinsats är på gång tillsammans med socialtjänsten och kommunens säkerhetsavdelning. Exakt vad denna insats kommer att gå ut på återstår att se, men man har identifierat de mest aktiva ungdomarna som ställer till det i centrala Sandviken.

Att det sker resoluta insatser från polis i samarbete med kommunen och socialtjänsten är bra. Men debatten om trygghet – något som är en jättefråga i hela Sverige och som kommer att bli en av de stora valfrågorna – landar oftast i krav på tuffa tag, lagändringar och straffskalor.

Det är viktiga frågor, men polisiära insatser är bara en del av lösningen. Det finns en mängd frågor som måste ställas och besvaras om vilka det är som ställer till problem och varför. Har det ökat i omfattning? Hur ska medborgarnas trygghet säkras? Hur ska vi arbeta förebyggande?

Läs mer: Karin Bergkvist: Personalen på Tempo i Sandviken har rätt att känna sig trygg

I den genomgång som GD gjort med Sandvikens ledande politiker om hur man ser på stöket i Sandviken efterlyser många mer uppsökande verksamhet eller att unga får mer att göra i form av ungdomsgårdar och så vidare. Det är klassiska "ge de unga någonting att göra-förslag".¨

Men fler fritidsgårdar är i sig inte den gyllene lösningen på alla samhällsproblem. Därmed inte sagt att vettig verksamhet för unga är en dålig idé, tvärtom. Men att använda fritidsgården som ett slagord i debatten som en slags universallösning är olyckligt. Om man ska starta en fritidsgård är verksamheten man fyller den med det centrala. Det behövs många vuxna som är välutbildade och som vet hur man bemöter unga som riskerar att hamna i det utanförskap som leder till gängbildning och bråk på stan.

Gärna fritidsgårdar med andra ord, men fyll dem med vettigt innehåll.

Från kommunledningen är det ont om konkreta förslag.

"Problemen i dag späs på av sociala medier och skapar ännu mer otrygghet. Allting går så snabbt och det blir ju mycket lättare en höna av fjäder i dag än förut. Men därmed vill jag inte säga att dagens problem är en fjäder.", säger Kerstin Almén, ett av två socialdemokratiska kommunalråd i Sandviken.

Nog vet vi att sociala medier kan bidra till att hetsa kring den här typen av frågor, inte sällan av personer med en rasistisk agenda. Men det är långt ifrån alltid så. Och i Sandviken är oron stor över den minskade otryggheten, på goda grunder.

Det är en oro som måste tas på allvar.

Annons
Annons