Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karin Bergkvist: Medicinska åldersbedömningar av ensamkommande flyktingbarn måste bli säkrare

Annons

Sedan i mars används magnetkameror för att bedöma om asylsökande unga med oklar ålder är barn eller vuxna. Foto: Johan Nilsson / TT

Debatten om huruvida åldersbedömningarna av ensamkommande flyktingbarn är rättssäkra har blossat upp igen.

Sedan en tid tillbaka använder man sig på Rättsmedicinalverket av två undersökningar som underlag för medicinska åldersbedömningar, nämligen röntgen av visdomständer och magnetkameraundersökning av lårbenets nedre tillväxtzon.

Men bedömningarna har fått massiv kritik, främst undersökningen av lårbenet.

För ett par veckor sedan slog en tidigare rättondontolog larm om att 17 av 20 andrahandsutlåtanden som har gjorts går tvärtemot Rättsmedicinalverkets mätresultat.

Och i helgen gick tre tunga rättsläkarnamn – Henrik Druid, rättsläkare, professor i rättsmedicin vid Karolinska Institutet, Anders Eriksson, rättsläkare, professor i rättsmedicin vid Umeå universitet samt Ingemar Thiblin, rättsläkare, professor i rättsmedicin vid Uppsala universitet – samman och publicerade en debattartikel i Svenska Dagbladet där de kräver ett byte av metod för åldersbedömningar.

I artikeln konstaterar de att de ansluter sig till den metodkritik som har publicerats av flera rättsläkarkollegor. Metoden har så genomgripande problem att det int räcker att "skruva lite på den" utan behöver ersättas av en annan, beprövad metod, skriver de.

De skriver också att flera specialister säger upp sig på grund av att de känner samvetsstress över att använda en metod de inte anser vara säker.

Det finns all anledning att ta kritiken på allvar. För Sverige behöver ett rättssäkert sätt att genomföra åldersbedömningar.

Det har förekommit i flera kommuner att personer som bott på boenden som är till för minderåriga faktiskt har varit vuxna och inte hör hemma där. Det handlar också om att ha ett system där den som är minderårig faktiskt också ska ha möjligheter att bevisa det.

Att slopa medicinska bedömningar helt och hållet är därför inte ett vettigt alternativ. Det är inte rättssäkrare för de ensamkommande om de medicinska bedömningarna helt avskaffas och vi återgår till enbart muntliga förhör.

Tidigare i år slog såväl Justitieombudsmannen som Migrationsverket fast att de åldersbedömningar som endast gjorts muntligen ofta är av undermålig kvalitet. Migrationsverkets egna rapport som presenterades i mars visade att 60 procent av de intervjubaserade utredningar som kontrollerats inte varit tillräckliga trots att de legat till grund för utslag.

Att enbart lägga makten för ungdomarnas framtid i händerna på en handläggare – som kan ha bristande kunskaper – är inte rättssäkert för de unga som vi faktiskt har att skydda. Men då måste vi vara säkra på att de medicinska bedömningarna som görs blir riktiga.

Annons
Annons
Annons