Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Vi föräldrar kan bidra till en bättre skolmiljö genom att låta lärarna jobba i fred

Svenska skolan har stora problem med lärarbrist. För att komma till rätta med den måste vi prata om lärarnas arbetsmiljö där bland annat vi föräldrar har blivit allt mer av ett problem.

Annons

Kunskaperna i skolan har blivit allt sämre.

Svensk skola har problem. Vi har halkat efter kunskapsmässigt, under senare år har Pisa-undersökningarna varit plågsam läsning.

Att välutbildade, motiverade, skickliga lärare är av avgörande betydelse för att bygga en konkurrenskraftig kunskapsskola råder det ingen tvekan om. Det som ibland lite nedsättande kallas för katederundervisning är egentligen ett sätt att beskriva att det är läraren som ska undervisa och leda klassen.

Därför är det extra oroande med den alarmerande lärarbristen som råder i hela landet. Lägg till det att fyra av tio lärare överväger att lämna skolan, enligt en undersökning från Skolverket.

I en rad nyhetsartiklar den gångna veckan har Gefle Dagblad berättat om lärarbristen i Gävle.

Konkurrensen om de behöriga lärarna är hög, samtidigt som allt fler byter jobb och dessutom är söktrycket lågt till högskolans lärarutbildning. Lärarbristen kommer att bli som värst bland yrkes- och högstadielärare. Just högstadieutbildningen är den minst populära på Högskolan i Gävle, över hälften av studenterna hoppar av programmet i förtid.

Förklaringarna till lärarkrisen är flera. Låga ingångslöner och blygsam löneutveckling är en, och en annan – kanske den mest avgörande – är arbetsmiljön.

I år har Arbetsmiljöverket avslutat en tre år lång inspektion av landets grund- och gymnasieskolor, bland annat för att undersöka deras arbetsmiljöarbete och arbetsbelastning. Undersökningen visar att skolan är en av de mest utsatta arbetsplatserna vad gäller hög arbetsbelastning och att lärare och skol-ledare har en ökad risk för stressrelaterad ohälsa.

En relativt ny faktor som ökar arbetsbelastningen och som av arbetsmiljöinspektionen pekas ut som ett nytt riskområde är att mejl, sms och telefonsamtal från föräldrar ökar arbetsbelastningen för landets lärare och skolledare.

Det finns gott om lärare som vittnar om att föräldrar förväntar sig ständig service.

Att slå läraren en pling på kvällen eller helgen för att dryfta det som handlar om det egna barnet och därmed alltså med föräldralogik är det absolut viktigaste i hela världen här och nu, på en gång, har blivit allt vanligare. Den självklara rätten att höra av sig om något allvarligt har hänt har tänjts till att med självklarhet höra av sig med synpunkter, och kräva omedelbar återkoppling, kring läxor och synpunkter som borde kunna vänta till morgonen därpå (eller som kanske helt och hållet skulle kunna skippas).

Utbildningsminister Gustav Fridolin har misslyckats med att fixa skolan på 100 dagar.

Politiskt finns mycket att göra på skolområdet. Utbildningsminister Gustav Fridolin, som ju skulle fixa skolan på 100 dagar, har misslyckats totalt.

Liberalerna flyttar återigen fram positionerna i skolfrågan och när partiet i veckan presenterade sin budget fanns en satsning på 43 miljarder kronor på skolan kommande fyra åren.

Det är tveklöst så att de nödvändiga satsningarna på svensk skola kommer att kosta. Det behövs mer resurser för att vidareutbilda lärare, förbättra arbetsmiljön och för att satsa på nyanlända som halkar efter kunskapsmässigt. Det behövs också mer tjänster – även andra än lärartjänster – i skolan för att öka andelen vuxna, något som kan minska den administrativa bördan för lärarna men också ge ökad trygghet för såväl elever som personal.

Och vi föräldrar som med fog oroar oss över våra barns skolgång ska förstås engagera oss, men vi kan också konkret bidra till att förbättra lärarnas arbetsmiljö: genom att inte vara så himla jobbiga.

Annons
Annons
Annons