Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Därför bör Sverige göra som Norge – utred invandringens effekter

I Norge har politikerna ett gediget beslutsunderlag om migration. Det behövs även i Sverige.

Annons

Sverige bör göra som Norge.

Hur påverkas tilliten i samhället av hög invandring? Det är ingen enkel fråga att besvara. Tillit är ett abstrakt fenomen. Vad betyder det att lita på grannen, tjänstemannen eller samhället?

Under 2015 ansökte 31 150 personer om asyl i Norge. Den höga tillströmningen fick landets regering att i december 2015 tillsätta utredningen ”Integrasjon og tillitt”. Frågeställningen var tydlig: Om invandringen fortsätter på liknande nivåer, vad måste göras för att välfärdsstaten ska fungera som det är tänkt?

I onsdags besökte ansvarige utredaren, sociologiprofessorn Grete Brochmann, Stockholm för att presentera resultaten. Rapporten uppskattar att kostnaderna är ”beskedliga”. En 25-årig manlig flykting kan kosta 94 000 norska kronor per år och en 25-årig kvinna 170 000 eftersom kvinnor lever längre. I jämförelse bidrar en inrikes född man från sitt 25:e levnadsår med 54 000 per år medan en kvinna kostar ungefär 99 000, bland annat på grund av kostnader relaterade till barnafödande. Räknat från födseln blir alla nettokostnader.

Invandringen till Norge innebar en ökning av personer med låg utbildning. När den gruppen växer, ökar konkurrensen om lågbetalda jobb. Då pressas lönenivåer och priser ned. Det leder till lägre skatteintäkter. Välfärdsstaten bygger på premissen att många arbetare betalar relativt mycket i skatt, varför minskad produktivitet blir ett problem.

Därför är utbildning en central komponent för integrationen. Med utbildning, komplettering och validering kan invandrares produktivitet – och därmed bidrag till välfärden – öka. Det är en förutsättning för att en majoritet ska stödja fortsatt invandring.

Men alla problem går inte att utbilda bort. Den ökande sociala och kulturella olikheten kommer oundvikligen leda till fler värdekonflikter som ”förtjänar uppmärksamhet och saklig debatt”, enligt rapportförfattaren. Konflikter är en ”oundgänglig ingrediens i utvecklingen av tillit och integration” i samhället. Det är inget konstigt. När mångfald ersätter homogenitet uppstår krockar.

Utredningen är inte fylld av mirakelkurer. Jobb är viktigt, utbildning är bra – även i Norge. Lösningarna ser likadana ut i Trondheim som i Trollhättan. Men de många djuplodande resonemangen om hur tillit skapas och upprätthålls, och hur jämlikhet på samma gång är förutsättning och ideal för välfärdsstaten, är nyttiga reflektioner för Sverige att ta till sig.

Den svenska regeringens juridiskt konstruerade andrum har nu varat sedan hösten 2015. Redan då bad förre ordföranden i Finanspolitiska rådet, John Hassler, regeringen om en liknande utredning som den norska. Svaret blev att pengar saknades. Ändå lovade Stefan Löfven att rusta upp mottagningssystemen. Det väcker frågan om regeringen alls hade för avsikt att nyttja andrummet på det konstruktiva sätt som Norge gjort.

Den norska utredningen medger att hög invandring kan utmana människors tillit till varandra och samhället. Norge bestämde sig för att undersöka hur, och har nu ett gediget beslutsunderlag för fortsatt politikutveckling. Det är dags att Sverige gör likadant.

Annons
Annons
Annons