Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Mer än statistik

+
Läs senare
/
Ledare

Det är mer än 50 år sedan som landets första kvinnliga polis anställdes.

Sedan de kvinnliga pionjärpoliserna anställdes har det tack och lov hänt en hel del. I dag finns det många kvinnliga poliser, andelen ligger runt 25 procent och och fler kommer de att bli. Hälften av de som antas på polishögskolan är kvinnor.

Men detta är just nu föremål för diskussion, frågan är om polismyndigheten kvoterar in kvinnor på utbildningen, det finns tecken som tyder på det.

Två manliga sökanden till Polishögskolan har stämt skolan för misstänkt diskriminering vid antagningen. De båda männen företräds av Centrum för rättvisa som hävdar att tusentals män kan ha diskriminerats på grund av olaglig kvotering eller så kallad positiv särbehandling vid de tre senaste antagningsomgångarna till Polishögskolan. Detta eftersom kvinnor fått hälften av platserna trots att betydligt fler sökande är män.

”Män har haft betydligt svårare än kvinnor att få komma till de avgörande intervjuerna och har därmed haft betydligt svårare att få plats på utbildningen”, uppger Clarence Crafoord, vd på Centrum för rättvisa.

Kvinnorna som kommer in på polisutbilningen är synnerligen kompetenta. De har klarat alla tester, uppnått de resultat som krävs.

Men det tycks som om polisen – i valet mellan en man och en kvinna – väljer att skicka vidare en kvinna.

Det är en smygkvotering som förstås är svår att komma åt.

Det kan ju också vara så att kvinnor generellt gör bättre ifrån sig, även om män (vilket kritikerna alltid är pigga på att påpeka) föga överraskande gör bättre ifrån sig på fystesterna. Men fysik är förstås inte allt.

Men faktum kvarstår: till den senaste utbildningsstarten på polishögskolan var andelen kvinnliga och manliga polisstudenter 50-50 trots en kraftigt övervikt av manliga sökanden. Det är en fördelning som rikspolisstyrelsen bör förklara.

Det är tveklöst så att det behövs både kvinnor och män inom de allra flesta yrken. Kvinnor kan tillföra andra perspektiv till traditionellt manliga arbetsplatser och vice versa. Att polisen strävar efter att få fler kvinnor till yrket är inte konstigt. Man ska ju också minnas att pressen från politiskt håll att få fler kvinnliga poliser är stark.

Kvotering av vissa grupper till utbildningar är olagligt, ändå sker det. I de allra flesta fall är det kvinnor som drabbats. Förra året fick till exempel 44 kvinnor rätt till skadestånd sedan de kvoterats bort vid ansökan till veterinärutbildningen vid lantbruksuniversitetet i Uppsala. Betydligt fler kvinnor än män blir behöriga till universitetsutbildningar där det krävs höga betyg.

Alldeles bortsett från den lagliga aspekten av kvotering gör man heller inte den kvoterade en tjänst.

Vem vill ha ett jobb och misstänkas vara kvoterad?

Kvinnliga poliser tycks ha det svårt nog ändå på sina arbetsplatser. Sex av tio kvinnor inom polisen upplever arbetsplatsen som starkt mansdominerad och många kvinnliga poliser anser att de inte har samma utvecklingsmöjligheter som sina manliga kollegor.

Där har polisen något att jobba med.

Jämställdhetsarbete handlar inte om att snygga till statistiken.

Karin Bergkvist, GD

Vad känner du efter att ha läst denna artikel?
Älska
0
Haha
0
Wow
0
Ledsen
0
Arg
0

Har du också något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons
Annons
Annons