Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: Merkels varning om hur Trump förstör relationen mellan USA och Europa

Traineepresidenten Donald Trump har klarat av sin första utlandsresa. En ”homerun” enligt presidenten själv. Mer eller mindre en katastrof är omdömena i Europa.

Annons

Angela Merkel och  Donald Trump med Kanadas Justin Trudeau i bakgrunden under G7-mötet.

Förbundskansler Angela Merkel satte ord på hur illa det blev när hon under ett möte i München på söndagen sade att Europa inte längre helt kan förlita sig på sina traditionella brittiska och amerikanska vänner utan måste ta ödet i egna händer.

Läs mer: Trump USA:s 45:e president - här är varningstecknen att ha ögonen på

Även om det är alldeles för tidigt att börja dödförklara den transatlantiska länken som en del skenat iväg och gjort så ska uttalandet ses som en varning. Inte heller går det att bortse från att Merkel befinner sig i en valrörelse och anti-amerikanska utspel är gångbara i den tyska väljarkåren. All politik är lokal.

Men Donald Trumps uppträdanden under Nato och G7-mötet var inte direkt balsam för förbundskansler Merkel.

Förutom knuff och buff framför kamerorna så ville Trump inte ställa sig bakom Parisavtalet om klimatet, han attackerade tyska biltillverkare (som tillverkar bilar i USA…), han misslyckades med att uttala stöd för artikel 5 när han avtäckte ett minnesmärke för de som dog i terrorattacken 11:e september 2001, den enda gången som det kollektiva försvaret blivit aktiverat. Trump pratade om att en massa länder var ”skyldig pengar” till Nato, som att han inte visste att 2% av BNP:n är en målsättning först 2024.

Läs mer: Framtiden hänger nu på mutti Merkel

Flera har betonat att USA är som en oljetanker och vad kaptenen gör för ryck i rodret fram och tillbaka har inte så stor betydelse; tankern kommer hålla kurs länge, länge till. Men Trumps ryckande börjar ändå göra USA:s vänner nervösa. ”Se till kaptenen lär sig hur fartyg och navigation fungerar” är alltså Merkels budskap till den amerikanska statsbesättningen. ”Annars hotar grundstötning med oöverskådliga konsekvenser”.

Till vännerna i EU är Merkels signal en varning om att EU måste vara beredd att ta ett mycket större ansvar för både Europa och världen.

Merkels utspel stämmer också till eftertanken om hur en värld utan den transatlantiska länken ser ut, där Natos roll skulle bli mer komplex.

På ena sidan skulle vi ha det anglosaxiska med USA och Storbritannien, på den andra EU:s kärnländer som Tyskland och Frankrike. Med en fördjupad EU-integration skulle Norge troligtvis dra mot Storbritannien och USA.

Finland och Baltikum, som ligger nära Ryssland, skulle göra allt för att söka sig nära Östersjöområdets starkaste makt Tyskland och vara i EU:s inre kärna samtidigt som man kör med anglosaxiska hängslen. För österut finns en revanschistisk regim som vill återupprätta inflytandet över det forna imperiet. Och dit vill man inte igen.

Läs mer: Varningen om att Finlands självständighet kan ifrågasättas

Därmed skulle dessa länder återigen träda in i den farliga geopolitiska balansgången mellan Tyskland och Ryssland. Samtidigt som Ryssland arbetar hårt för att påverka tysk politik att orientera sig mot Ryssland.

Sverige skulle troligen hamna någonstans emellan alltsammans tillsammans med Danmark, för att inte tala om Polen som har historiska erfarenheter att klämmas mellan Tyskland och Ryssland. Dagens polska regeringen är dessutom på kant med i stort sett alla utom sig själva och Donald Trump.

Nere på Balkan skulle de små länderna återigen dras mellan Ryssland, Turkiet och centraleuropa. Den eldleken bland kruttunnorna har också provats flera gånger tidigare i historien.

Vi pratar om geopolitisk mardröm för alla utom Putinregimen i Kreml. Därför är Merkels ord en påminnelse om att inte ta saker och ting för givna. Samtidigt är band mellan stater bredare och djupare än den ytliga personkemin mellan ledare.

Läs mer: Risken för nya krig på Balkan växer

Det ska mycket mer till för att det transatlantiska bandet ska spricka, men för att det ska hålla behövs också omvårdnad från båda håll i en tid när många andra krafter försöker förstöra bandet.

Det krävs mod och kyla från många politiska ledare de kommande åren. Särskilt med en traineepresident i Vita Huset.

G7 ledare i Taormina; Rådets ordförande Donald Tusk, Kanadas Justin Trudea, Tysklands Angela Merkel, USA:s Donald Trump och Italiens Paolo Gentiloni.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c) samt för närvarande tf politisk redaktör på ÖP.

Annons
Annons
Annons