Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Raketkaos på nyår – och ni vet vilka som är skyldiga

Raketer sköts mot blåljusfordon. Raketer riktades in i affärer, mot husfasader och längs marken in i folksamlingar.

Annons

Möllevångstorget i Malmö under nyårsfirandet. Raketer skjuts rakt in bland människor.

En raket släpptes till och med från ett fönster ner i en barnvagn.

Finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet summerar: Raketkaos har blivit tradition i Sverige.

Upprördheten är stor när det svenska nyårsfirandet sammanfattas. Indignationen överväldigande. Och förbudsropen överröstande. Som om vi levde i laglöst land där allt var tillåtet.

Så är det ingalunda. Sedan är det väl en annan sak hur lagar och regler efterlevs. Och vilken koll vi själva har på tonårskillarna, för det är helt uppenbart de som den här gången stått för raketanarkin.

Men att debatten nu får det till att det skulle finnas en etnisk förklaring till att det svenska nyårsfirandet gått överstyr på sina håll är, för att uttrycka det milt, en helt historielös slutsats.

Rimligen kan jag inte vara den enda i det här landet som med stigande oro, nyår efter nyår, sett yngre och medelålders vita män (i varierande förfriskningsgrad), fumla runt med fyrverkeritårtor och raketer placerade i snödrivor. Förbanna tändare som inte funkar eller ännu värre, gå fram och inspektera raketen som av någon anledning inte smällde av.

Sydsvenskan uppdaterar sina läsare med en skildring av nyårskravallerna som skakade Malmö – 1947: "Plötsligt, enligt polisen, som på en given signal började ett hundratal ungdomar från tio upp till tjugo år att samlas på Södergatan. De stoppade fullständigt upp trafiken, skrek och skrålade och öppnade en våldsam eldgivning med alla slags smällare, raketer och knallskott …”

Så här informerar polisen på sin hemsida, 2016: "Du måste vara 18 år för att köpa, inneha eller använda fyrverkerier. Det kan krävas tillstånd om fyrverkerier ska avfyras i ett tätbebyggt område. För fyrverkerieffekter inomhus, vid till exempel en konsert, krävs tillstånd. För dig som ska sälja och förvara fyrverkerier krävs handelstillstånd. Det ansöker du om hos kommunen."

Åldersgränsen infördes för att minska risken för skador i samband med fyrverkerier eftersom minderåriga ofta är inblandade i den här typen av olyckor. Smällare är helt förbjudna i Sverige. Fyrverkeriartiklar med knall som främsta effekt får inte heller säljas eller användas.

En film som skildrar årets aktuella raketkaos på Möllevångstorget i Malmö sprids nu i sociala medier. Ingen plats man skulle vilja befinna sig på, varken med eller utan barn.

I Gävle har ett maskerat ungdomsgäng skapat stor oro genom att skjuta smällare inomhus och enligt polisen släppa ner en raket från ett fönster rakt ner i en barnvagn där det låg en tremånaders baby. I gd.se:s artikel står också att läsa att några ungdomar köpt smällare i en butik, tänt på dem och kastat in i butiken.

Tursamt nog har inga allvarliga skador inrapporterats.

Men slutsatserna man kan dra, bara av att läsa nyhetsartiklarna, är att en mängd lagöverträdelser skett. Smällare får inte ens säljas i Sverige. Raketer som ska skjutas upp i tätbebyggt område kräver oftast tillstånd. Tonåringar under 18 år får inte ens hantera raketer.

Så vad blir påföljden? Ställs handlare till svars, kontrolleras deras försäljning till minderåriga, får föräldrarna betala för skadegörelsen? Knappast.

Om inte handlarna kan leva upp till reglerna och föräldrarna inte hålla reda på sina ungdomar bör naturligtvis debatten handla om en eventuell lagskärpning.

Lugnast för alla är förmodligen om fyrverkerier sker under ordnade former, genom pyroteknikers försorg. Polisen ska inte behöva jaga ligister beväpnade med raketer på nyårsnatten.

Fyrverkeriernas primära funktion är väl ändå att sprida glädje inför ett nytt år, eller?

Annons
Annons
Annons